Han går runt och skryter om att Han är frikänd av polisen för de brott Han begått. Inget kan vara mer fel. Men så likt honom, skryta och prata strunt.
Jag har talat med polisen. Där finns inget som helst frikännande. Brotten är kvar. Brotten är gjorda. Varken frikänt eller bortglömt. Sanningen är att anmälningarna lades ned, för åklagaren vågade inte ta beslut på de bevis som ändå fanns. Sanningen är att om någon till vågade anmäla Han så tas detta upp igen. Allt. Och många finns som borde anmäla. Allt för många.
De skulder han försatte mig i utan min vetskap... har jag inte sett ett öre i ersättning för. Jodå, ena gången lovade Han dyrt och heligt att Han skulle betala tillbaka allt och ränta på det. Andra gången fick jag skylla mig själv för jag "var så dum". Eller jag "jobbade så mycket". Många är ursäkterna för Hans beteende. Men det finns ingen ursäkt för att misshandla andra på detta sätt. Skulderna sitter jag och betalar på. Fortfarande. Han har inte tagit sitt ansvar. Fast har Han inte tagit sitt ansvar på alla år han levat så varför skulle han plötsligt göra det nu? Kanske att begära för mycket!
Alla saker som Han snodde från garaget har heller inte kommit tillbaka. Han tror väl att bara för att dessa saker var i garaget så var det automatiskt hans. Det mesta hade jag betalat. Fanns väl en och annan lite pryl som Han faktiskt betalat. Någon enstaka pryl. Men... behöver Han ha alla dessa saker för att känna sig rik och trygg så får Han väl ha dem... och stoppa dem dit där solen inte lyser. För där hör de hemma.
Kriminellt var allt Han gjort. Det är bara att läsa bakåt i alla texter så syns vad som förekom. Kriminellt. Och övergrepp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar