Visar inlägg med etikett skor och kläder. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett skor och kläder. Visa alla inlägg

söndag 1 oktober 2017

Första oktober

Oktober. Första dagen i månaden. Himlen är jämngrå. Träden lyser i olika valörer av gult, rött och brunaktigt. Några håller envist kvar det gröna. Regnet strilar emellanåt. Då kan man behöva lite uppmuntran...

som ett par nya dojor...
med vargar. Eller med... ännu mer varg.

Kanske också...
trollsländor.

Många fina dojor finns det att välja på. Varför gå med tråkiga enkla svarta eller bruna och tråka sig genom vintern. Det finns massor med roliga skor att välja på. Här!

Lys upp din vinter med ett par härliga kängor! 



tisdag 4 april 2017

20 dagar och en Didriksson

Nu har vi gjort 20 dagar på #meditationsutmaningen. 20 dagar. Gått som smort. Några gånger lite svårt att få tiden att räcka till... men vad gör man inte för att få meditera. Just det. Slopa en tjugo minuter sömn, så ordnar det sig.

Hur känns det då? Jodå, tackar bra. Känns skönt. Avstressande. Och vi håller ut till de hundra dagarna har gått. Vem vet... troligen fortsätter vi och ser om vi inte kan få till 365 dagar i rad. Det är ju skönt och enkelt.

På tal om nåt annat. Thelma Didriksson. Så heter min nya kappa i navy-blått. De gör bra grejor.. de där Didrikssons. Min vinterjacka är ju av samma märke och jag tycker om den. Att denna är både vind- och vattentät gör inte saken sämre. Så nu ska jag snart stoltsera med den när jag går ut. Måste bara bli lite, lite, varmare.

Fast vi har haft ganska rejält varmt och skönt ute idag. Kände när jag var ut i ett ärende från jobbet. Att det blåste var ju sånt som det inte går att göra nåt åt... det var varmt och skönt ändå. Ser hur gräset grönskar mot söder. Små söta vårblommor kikar fram allt mer kaxigt. Nu går det åt rätt håll...

men först ska vi ha påsk. Och påsken kan innebära snöslask... eller ännu mer sköna dagar. Jag hoppas ju på det sista. Vi alla behöver lite sol och värme på nosen. Inte bara snö och slask. Sådant kan få förekomma om nätterna och sol på dagarna.

Jamen... vi hörs då!

söndag 28 februari 2016

Paketerad och klar

Ibland går det fort... skulle få operation om två till tre månader. Plötsligt har jag kallelse, efter bara ett par veckor.

Jamen... det går väl. Lika bra att göra bort det och få skutta och hoppa fram redan i sommar. Sagt och gjort...

nu är det gjort.

Trebent studsar jag nu fram. Mina två ben och en krycka.

måndag 21 september 2015

Walk in closet - del ett

I mitt hus finns det som jag tidigare kallade klädkammare...ett rum på nio kvadrat...för bara kläder och skor. Det rummet var fyllt med garderober i olika storlekar och utföranden. Radade efter långväggarna.

Efter ena långväggen var även ett antal hyllor inklämda. Till ingen större nytta. Mest som utfyllnad.
Ljus matta på golvet... var ju ok. Men när vi tog bort garderoberna kom detta fram. Sjuttiotalsmatta. Inte vacker, om man frågar mig. På väggarna ett antal tapeter i olika lager och utföranden. Samt målat med färg... såg ut som en provmålning.

Bort med allt.

In med nytt golv, måla väggarna. Ny belysning och nya lister (bilderna är tagna i den skruttiga belysningen). Inredning som skulle ära en kunglig höghet, för att förvara våra kläder och skor. Nytt, fräscht, och enhetligt funktionellt. Hittade en rökfärgad spegel bakom en av garderoberna. Den ska få ett nytt liv på en av de andra väggarna.

Mobilbilder

fredag 23 januari 2015

Man kan tro att jag har en kreativ sida...

 Jodå, många strängar har jag på min lyra. Mer än du kan ana.

När jag var så liten att jag inte ens börjat skolan ville jag att Mor skulle lära mig att virka och sticka... för att inte tala om hur gärna jag ville låna symaskinen. När jag inte sysslade med detta tillverkade jag små böcker av tillklippta pappersark som jag handsydde ihop, sedan skrev jag små, små bokstäver i dessa böcker. Små historier. Som grädde på moset ritade jag foton till. Då hade jag ingen kamera.

I trädgården ville jag också vara, odla och pyssla. Se hur det växte och frodades. Stort som smått. Även vissa ogräs tyckte jag kunde få växa, de var ju snygga och utgjorde en pittoresk del tillsammans med det övriga.

I naturen var jag också. Som den vetgiriga unge jag var måste allt undersökas och upplevas. Titta bakom varje blad på växterna... och se på sjutton, även där bodde olika små kryp och hade sin vardag. Lärde mig massor om insekter och andra djur, om växter och träd. Inget fanns som jag inte kunde.

I skolan var jag mycket intresserad av geografin. Hur vårt avlånga land såg ut. Tyckte att jag bodde i en så fin landsände, där jag bodde. Och fortfarande tycker jag den är så fin. Den landsände som är mitt hemma. Fint är det för övrigt i Sverige också. Inte tu tal om saken... men ska jag tala om det jag har rötterna i så blir det inte där jag bor nu.

Slöjden och bilden var två av mina favoriter tillsammans med svenska, matte och religion... samt geografin jag nyss nämnt ovan. Jag slöjdade i parti och minut, både sy och träslöjd. Lika kul vilket. Och alstren var många. Jag kunde ju redan det mesta inom både stickning, virkning och sömnad... i alla fall det som slöjdlärarna ville lära ut... så jag gjorde lite som jag ville. Sydde mer avancerade saker än de andra. Gjorde sylärarinnan gråhårig i förtid med mina krav på något som var en utmaning för mig. Tänk bara om jag hade haft kvar foton av allt jag gjort genom alla år. Uj!

Träslöjdsläraren rev sitt hår och suckade... lät mig göra vad jag ville. För även där hade jag lite förkunskaper... i alla fall mer än vad vi normalt skulle ha. Både Mor och Far hade där bidragit med kunskaper. Bildläraren var också en av dem som rev sitt hår i förtvivlan... Mor är duktig på att teckna och hade även där lärt mig så jag kunde mer än vad jag förmodades kunna och vara bra på.

Inte heller svenskaläraren hade det lätt. Jag var snabb. Hade rätt. Alltid. Skrev uppsatser som var kilometerlånga och fulla med underfundigheter. Rättstavning var det ingen som slog mig i. Hur många test vi än fick så var jag den enda med alla rätt. Alla gånger. Språkpolis, är jag. Var jag. Någon måste vara det också.

Matteläraren hade det inte lättare. Jag var snabb. Jag förstod matte. Jag gillar matte. Tyvärr fick jag inte svårare uppgifter bara för att jag klarat de lätta snabbt och elegant. Synd det. Fast många tycker och tänker att flickor/kvinnor inte kan med matte. Inte kan räkna. Är dåliga på det. Inte jag. Multiplikationstabellen, huvudräkning... baggis. Formler och beräkningar. Baggis. Ge mig lite utmaningar...

Religionen blev nog ett favoritämne det med på grund av läraren. En berest man som kommit i kontakt med många olika religioner och kunde berätta på ett bra sätt. Än idag minns jag det med värme.

Alla dessa ämnen kom att bli mina toppämnen. Högsta betyget knep jag. Och än idag är det vad jag gillar... det jag gillade och var bra på när jag var liten. Det har inte förändrats... jo, jag är bra på än fler saker nu i vuxen ålder... men mitt intresse ligger fortfarande kvar i det som fanns när jag var bara metern hög.

Filten har jag virkat med en sorts mormorsrutor med stjärnor. Sockorna som nallen har är också virkade. Täcket är sytt av fyra olika tyger. Länge har den rutiga biten med bilar legat och väntat på att få kanter och baksida... nu har det hänt.

lördag 3 januari 2015

Styla om tomten

Nädå, jag stylar inte om tomten. Den är så bra som den är. Däremot är det den enda med lagom stort huvud för att prova björnmössan.

Tomten har min Mor tillverkat. Ganska stor.

Mössan har jag virkat efter ett Järbo-mönster, mössa B. Men jag har min vana trogen modifierat den en aning. Gjort den en anings aning större i omkrets. Gjort nos, som sys dit tillsammans med vadd. Naturligtvis broderat mun och nosspegel på den. Virkat ögon och öron och sytt fast. Noga. Garnet är Järbo Lady. Detaljerna i samma garn och en snutt brunt dubbelt Piggelen.

Nu kan hågad bebis ta på sig den och vara up to date.

måndag 29 december 2014

Lite i mössan...

Under julen försökte jag att göra så lite som möjligt... så länge som möjligt.

Men...

för att inte lida av tristess att inget göra så virkade jag...en kattmössa.

Björnen Edgar fick äran att vara fotomodell. Att Adrian-nallen sedan hängde på med sin stickade mössa och tröja... tja, det är som det är.

Mössan är ett Järbo-mönster och själva "katteriet" har jag hittat på efter eget huvud. Adrians rutiga mössa och blå tröja är helt eget hittepå-mönster.

söndag 28 september 2014

Greta Didriksson



Det blev Greta Didriksson!

Jag tycker att jag gjort rätt för att få en ny vinterjacka. En bra jacka. En som tål skitväder lika bra som solväder.

Fast svart... varför är vinterjackor så jädra trista? Kan de inte ha annat än svart, blått, brunt, och vinrött eller rött? En röd jacka t ex... då känner jag mig som jultomten på fel årstid när vi kommer fram i mars månad. En varm jacka behövs ju då också.

Greta Didriksson fanns i vitt också. Men hur fin håller den sig när jag ska sopa snö av bilen, och när jag ska skrapa rutor fria från is. Jag når inte om jag inte klänger uppefter bilen. Eller skaffar en pall att kliva på. Så är det med SUV:ar. Klagar inte på SUV:ar... bara det att med en sådan bil borde jag ha växt ytterligare lite på längden. Eller varit töjbar.

Jag är nöjd med Greta Didriksson. Fast hon är svart. Passar till både byxor, kjol och klänning då hon är av den lite längre sorten. Snygga detaljer överallt. Det gillar jag. Välsydd och med underbart fin avtagbar pälskant till huvan.

Allt detta är jag värd!

Och mer därtill...

onsdag 24 september 2014

Tre månader till julafton

24


Eftersom det idag är precis tre månader till julaftonen...

så köpte jag mig nya skor. Liksom för att fira. Jul. Och det var faktiskt minus 5,9 i natt. Natten mot den 24 september. Frosten låg tung över nejden när jag vaknade. Bilen stod och huttrade med isiga rutor. Nä...

när det blir så då bör man fira julen med ett par skor. Speciellt om man behöver ett par nya. Som jag gjorde. Nu kan jag skutta fram ett tag till och vara glad och nöjd.

Lite sur blir jag över att alla skor jag provade är så låga över vristen. Det gör att jag får ta en storlek större än vad jag skulle behöva ha. Så mina 38:or bor numera i storlek 39 och har jädra gott om utrymme för att vifta med tårna. De kan släppa sig riktigt lösa och fria där i framdelen av skon och ha världens partaj. Ingen varken hör eller ser. Inte ens jag... för det där utrymmet har jag ingen nytta av.

Skotillverkare! Jag vill kunna ha skor i den storlek jag har... inte behöva köpa för stora för att få i mina fina fossingar. Jag har ändå inte något våldsamt högt fotvalv... ganska normalt faktiskt!
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...