Nu har vi vänt ett blad igen

Juni gick och juli har anlänt.

Juni innebar... jobb. Men också en hel del annat. Födelsedagsfirande. Midsommarfirande...

Petter the Cat

Midsommarblomster, vid en stuga vi hyrde över midsommarhelgen. Underbart mysigt. Verkligen värt allt. 

 Soligt. Varmt. Mysigt. Avkopplande. Vederkvickande. Ja, det finns nästan inte ord för hur bra det var.

 Tuna kyrka. En kyrka vi besökte och beundrade. Fin utsikt över Ljungan... också.

 Ljungan.

 Den här filuren hittade vi vid en promenad. Den låg kvar till några andra kom skenande, och skrikande, och skrämde bort den. 

Vackra Färgätmigej på Ljungans strand.

Garaget var något för litet för bilen... men det gör inget. Den passade så bra in där den stod. Och den vita färgen matchade hundlokablommorna väl. Juni innebar också tid för en ny bil. Jag är nöjd. Maken är nöjd. Alla är nöjda. Precis som det ska vara. 

Kanske sitter väl en och annan där ute och surar, men vad sjutton... gör nåt åt det då. Jag kan inte leva det liv andra vill att jag ska leva. Jag måste få leva mitt liv. För det är bäst för mig. Så gör det som är bäst i ditt liv, så blir det bra och du blir också glad och trevlig. 

Nu har vi juli och semester. Massa aktiviteter går av stapeln. En del kommer väl att så småningom hamna här, men inte allt. Lite tid kan det också ta, för vem har inte all tid i världen?

I morgon är det juni...

Tiden går, och vi med den. I morgon går vi in i den sjätte månaden detta år. Snart halva loppet gjort.

Vad har då hänt sedan sist. Massor. Mest positiva ting. Lite regn och fula moln har skymt solen men inte så ofta och länge. Temperaturen har varit både låg och hög. Naturen grönskar och havet slår ystert mot stranden. Skogens väsen har vaknat till och levt upp. Lika som vi människor.

Ännu en födelsedag har firats. Och det på annan ort. För födelsedagsfiraren fick en resa i present, en resa med innehåll. Sådant gillar vi. Arbetena flyter på och jag börjar nu ta ut all komp jag har. Många sköna lediga dagar. Och strax kommer sommarsemestern för oss båda. Även den innebär resande, hotellfrukostar, restaurangbesök och mycket annat kul.

Hus och lägenheter uppgraderas. Livet förändrar sig. Och så har vi tittat på bil. Fin bil med massa finesser. Splitter ny. För det är vi värda. Visst är den fin?! Snart på en gård nära oss.

 VW Tiguan 2017

 En månad ung bil.

 SUV

Med massor av utrustning.

Nu kör vi vidare

Ibland får man för sig saker. Bara helt apropå... sådär. Nog har väl tankarna funnits där ett längre tag, men ingen brådska finns. Det ger sig när det är dags. Precis som det ska vara. Jag vet när den rätta dyker upp. Den som får mitt hjärta att klappa lite snabbare och blodet att pulsera. Det som får mina ögon att glänsa och gnistra...

Nu behöver den ju inte vara vinröd... det finns många fina färger, dock inte silver, eller om det heter grå?

Den som lever får väl se.

Fler sanningars ögonblick

Som jag skrev i går så går tankarna till nåt kul till bilens skylt. För kul ska det vara. Peppande. Rättvisande. Något som talar för mig, som mig... Rätt som det är har jag hittat det ultimata påståendet. Det som gör mig full rättvisa. Ända ut i fingerspetsarna och hårtopparna.

Har du nåt bra förslag att ge mig?

Fast jag gillar ju det jag skrev i går. De här från idag är inte heller fel.

Sanningens ögonblick

Kanske dags att investera i en ny skylthållare till bilen. Rev ju bort reklamen från bilfirman för ganska länge sedan... och inte hittat något nytt kul att ha där.

Här är sanningens ögonblick... nu har jag hittat rätt. Jag är ju ett ledljus. Inte bara för att det lyser i baken på bilen till glädje för alla som är bakom mig. Ni som känner mig har ju sett glorian. Som lyser runt mitt huvud. Ledljus.

Bil- och mcutställning i Smöråker - 20 augusti 2016

Oldsmobile. Instagramfoto Warglycke

I många, många. år var jag totalt botad från jänkefeber... för att farsan hade ett antal jänkar genom min uppväxt och jag tyckte han var ytterst pinsam med bilar som ingen annans pappa hade. De andra papporna hade vanliga bilar... mesiga bilar... svenssonbilar... kalla det vad du vill, de hade inte jänkare. 

Nu har jag fått andra tankar och kan tänka mig att ha en alldeles egen jänkebil. Men då en femtiotalare av rätt märke och utseende. Inte en som mullrar som åskan och skramlar och bullrar, utan en som mullrar diskret och glider fram elegant med mig vid ratten. Helst någon mullig Chevrolet Bel Air... -55, -56, -57... nånting. Eller liknande bil. Finns så många fina varianter av jänkare. Bara jag slipper sjuttiotalarna!

Hade tänkt att jag kunde cruisa på gatorna. Ställa ut. Köra runt med maken, kanske en tur med Mor... och absolut en eller flera turer med barnbarnet Josef. En och annan tur till Ica går säkert för sig också. 

Har suttit och kollat vilka bilar som är till salu. Jodå... finns lite av varje. Fast inte alltid så nära, blir i så fall att åka en bit och hämta hem kärran. 

Dodge Coronet Lancer -59. Instagramfoto Warglycke

Den här Camaron har man för att skrämma knepiga tanter med vid övergångsställen. Sådana damer brukar vara rädda för svarta bilar med muskler. Skulle inte göra ont att ha den heller.

 Buick

Chevrolet Bel Air -57

Ford Chrown Victoria

Pontiac 

Pontiac Chieftan och Cadillac Deville

De sex sista bilbilderna är från samma tillställning år 2014

Birka

Birka kryssar i nordliga farvatten. Andra gången båten lägger till här. Blir en gång till vid midsommar. Första gången båten anlände var vi på annan ort. Den här gången var vi hemma.

Fast... båt som båt. Vi har ju åkt stor båt förr och jag har sett stora båtar förr.. så jättemärkvärdigt var det väl inte. Dock bra att storbåtarna även tar sig till nordligare trakter... inte bara gnider runt i vattnen söderut. Finns ju mycket fint att se även här i norr.

Josef var intresserad av sånt som har motorer.

Först brummade han och kikade på bilar hemma hos oss... sedan knatade vi faktiskt iväg för att glo på båten. Jodå, Josef var väl lite imponerad... men mest imponerade tåget som kom och en långtradare, samt lastbilen som startade och körde iväg vid Fresks.

På vägen hem var det bara blommor som var intressanta. När vi går på den smala trottoaren hinner han nypa av blommor på buskar som sticker ut i vägen. Blomma. Sitter han och mässar. Mäkta imponerad av något så fint.

Bilder: Warglycke Foto & Samsung Galaxy A7, från mitt Instagramkonto

Ugglor i mossen...

Tja, det kan väl någon kanske tro...

men ugglor är det då inte. Möjligen nattugglor... för kvällen var sen den där dagen då vi tog en tur i naturen. Hamnade lite ute på landet. Mellan Skedom och Barsviken dök dessa "nattugglor" upp. Ivrigt käkande. Brydde sig inte ett skvatt om oss. Inte ens de små fågelbarnen gjorde sig större besvär med att bry sig om oss.

Mamma och pappa Trana med två telningar. Mycket smått och gott hittade de i gräset. De gulbrunröda tranbarnen käkade de också av hjärtans lust i närheten av sin föräldrar.

I Byviken stod denna skönhet och glodde. Ensam och övergiven, verkade det som. Ljusblå, med fint märke i nosen. Ville inte tala om vad den hette. Kanske någon annan som vet vad den kan tänkas heta?

Med tanke på kedjorna på hjulen har dess tid som arbetsmaskin tagit slut. Sommarlov kanske... med nytt tjänstgöringsschema till senhösten.

Aprilväder

Eftersom det ju är april, så blir det med automatik aprilväder.

Dagens väder är grått, duggregnigt, dimmigt och trist. Men fukten, vätan, behövs för att vi senare ska få grönt och vackert. Gammelsnön ska lösas upp och försvinna ner i marken. Till det behövs just vad som allmänt kallas aprilväder. Dock har hela april hittills inte bara bestått av surväder. Det har varit många fina soliga varma dagar. Inte att förglömma...

gäller bara att passa på när det är fint och soligt.

Och varje molnig dag... så skiner solen faktiskt. Ovan molnen.

Fars Dag - 8 november 2015

Grattis på Fars Dag till min egen pappa

mina barns farfar

till min sambos pappa

till min farfar och morfar...

som alla fem bor tillsammans i en annan dimension.

Har skickat upp både tårta och blommor till dem. Samt firat min kära sambo med god mat och gott fika, på Fars dag, eftersom hans barn inte bryr sig något.

Helgen har varit skön och lång. Hunnit med att rekreera oss, måla, läsa, äta gott, vila, prata, fundera, fika, umgås både med varandra och andra.

Nu saknas bara att få umgås med lilla Josef... och se vad han lärt sig sedan sist. Tror det är mycket... det är en vetgirig liten mini-grabb. Snart så... snart... snart... får vi klämma på lillgrabben och gosa massor.

Förutom vila och rekreation har vi hunnit med en massa annat. Tiden har inte rusat, som vanligt. Tiden har gått i en maklig takt.

Köra traktor. För första gången. Jodå, det fungerade bra. Traktorn skötte sig bra. Tydligen jag med. Framåt, bakåt, hissa och lyfta och tilta och... ja, allt man kan göra med traktorn förutom skotta snö då. För någon snö har vi inte. Och jag gillar stora fordon. För många år sedan körde jag hem en fullstor buss till sin hemort... och backade in hela bussen i sitt garage... felfritt. Nu fattas bara att prova en långtradare... och en jättedumper. Samt helikopter och flygplan.

Huggit ved. Elda braskamin är gott i vinterkyla. Och jag gillar att hugga ved, få drämma till vedstycket som går i tusen delar. Känna på lite muskler. Men mest är det teknik, att hugga ved. Och roligt. Gissa hur mycket ved jag har huggit i mitt liv? Ganska mycket. Gillar när man får träning och motion av att arbeta. Två flugor i en smäll, kan man säga.

Men bara för att jag nu har gott om ved så betyder det inte att jag vill ha vinter. Det betyder bara att jag vill elda i braskaminen och ha det gott. Det räcker med frost och några minus - lagom vinter. Massor av snö och kyla gör sig bara bra på fotografi. Inte annars.

mobilbilder: Warglycke, Samsung Galaxy A7

Jag färgar mina ögon blå...

Jag gillar mycket att resa precis sedan solen gått ned. Innan det är mörkt. Färgerna spelar och djupnar i underbara kombinationer. Då känner jag mig verkligen som ett med det hela alltet... och hela alltet finns i mig.

Jag insuper det gyllene ljuset och färgar min själ i guld och rosa. Jag insuper det blå ljuset och färgar mina ögon än mer blå med det. Omger mig med de vackra färgerna. Fyller på förråden. Finns inget jag gillar mer än att sitta och följa skymningens intågande och hur färgerna ändras. Det slår till och med soluppgång med hästlängder. Till sist är allt bara svarta konturer mot en underbar mörk blå färg. Jag andas in den och lever av den.

För jag älskar blått.

Himmelsblått.

Det kan ingen ta från mig. Var klar dag innebär nya blåa energier att fylla på med. Var klar dag innebär nya gyllene färger att vira in min själ i.

Och jag gillar att resa när solen precis gått ned. Gillar att resa över huvud taget, men mest i solnedgången. Ja, jag är egensinnig och märklig, precis som du. Det har jag all rätt att vara. Jag är unik. Finns ingen mer som jag. Och jag, liksom du... och alla andra, är en unik gåva till världen.

Glöm aldrig mina ord!


Min egen mobilbild

På tur

Ibland tar jag bilen...

ut i naturen...

för att hitta...

Härliga helg - söndag

En tripp till Ikea för att inhandla sådant som behövdes... som ljus, och lite annat.

Fira dotter som fyllde år. Hade hon haft körkort kunde hon fått en bil som ovan. Men... nu har hon bara rätt att cykla, och åka spark. Eller gå.

Bilutställning i Smöråker - 10

PV

Bilutställning i Smöråker -9

Pontiac Cheiftan och Cadillac DeVille...

 

och lite mer Pontiac

Bilutställning i Smöråker - 8

AC Cobra

Opel Kapitän

Hundvalpen Nosler

Liten valp som poserar för mig