Men... än skulle mycket vatten flyta under broarna. Mycket bråk och mycket elände. En man som inte ville lämna mitt hus. En man som inte ville skriva på skilsmässopappren. En man som massbombade mig med sms och inlagor på Facebook. Terrorn fortsatte ända till mannen gifte om sig rasande snabbt med en annan kvinna han hittat på nätet. Efter det har det äntligen blivit tyst... eller ska jag knacka tre gånger på något av trä? Mannen dödar också den enda hund som jag hade kvar, sedan jag omplacerat jakthunden till ett annat hem.
På grund av att jag lämnade mannen tappade jag mitt jobb. Hur de nu kan ha mage att göra så. Men nej, avsked på grått papper var det. Då var jag inte värd något och mina tjänster var heller inte värda något. Skit kan de ha, i parti och minut. Jag tänker inte fjäska för de som inte kan ställa upp för mig och som inte ens vill höra på.
I april var jag äntligen skild. Ordentligt försenat, eftersom mannen inte skrev på skilsmässopappren. Glömde att fira det, men glad var jag. Fick nytt jobb i maj.
Sommaren var varm. Hann med massor av utflykter och äventyr. Vissa på cykel och andra med bil. Två turer till Dalarna för utbildning i kvinnoshamanism och healing. Helt rätt.
Slutade mitt jobb sista september. Snart nytt jobb igen. Lägger upp planer för nya året, 2015. Börjar i terapi för PTSD förorsakat av livet med mannen jag skilt mig från.
Får flera glada besked om år 2015. Och kommer in på konstkursen jag sökt.
Ledordet för år 2015 är... genomförande. Sug på det du!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar