tisdag 24 februari 2015
söndag 22 februari 2015
17 orglar - 17 berättelser
17 orglar - 17 berättelser
Klicka på bilderna för större visning!
fredag 20 februari 2015
Hur försäkringsbolagen tänker om kvinnofridskränkningar
Handlade bland annat om hur försäkringsbolagen ser på detta med olika slag av kvinnomisshandel.
Att inget försäkringsbolag har någon som helst tanke på att ersätta en kvinna som misshandlats i samboskap eller äktenskap. Hur försäkringsbolagen... i detta fall Länsförsäkringar... antar att man snackat ihop sig om att blåsa bolaget på några fjuttiga tusenlappar. Men som tv-journalisten sa...
hur kan man tro att en kvinna tar på sig att misshandlas på olika sätt för att få lite ersättning att dela med mannen?
hur kan man tro att mannen i fråga vill ta på sig en polisanmälan om kvinnofridskränkning bara för en halv fjuttig ersättning från försäkringsbolaget?
hur ska detta med kvinnofridskränkning någonsin kunna belysas och till sist fås att sluta om alla förnekar att det förekommer... om försäkringsbolagen anser att man är överens om att blåsa dem
Bara för att man har eller haft ett förhållande med mannen så får man själv stå för alla kostnader det medför att ta sig ur det destruktiva förhållandet.
Som kvinna får man bland annat:
- på något sätt försöka påkalla uppmärksamhet att kränkningarna pågår, inte så lätt som det kanske låter som i mångas öron
- ofta själv se till att komma till skyddat boende hos en kvinnojour någonstans, och kanske innan bo på soffan hos någon vänlig själ som öppnar dörren till skyddade boendet kan ta emot... dessa bostäder står inte bara tomma och väntar på de som behöver, de är ofta upptagna av andra som också behöver skydd och hjälp
- själva betala resor, både till tillfälligt boende och till det skyddade boendet
- själva betala det skyddade boendet, för ingen bor gratis där... det kostar hyra även på dessa ställen. Samtidigt ska kvinnan fortsätta betala på allt hon betalade hemma i egna bostaden.
- se till att spärra konton och bankdosor hos sin bank
- ordna nya medicinrecept... för inte alltid får man med sig det man behöver. Kostar både i tid, ork och pengar
- köpa kläder... då man inget mer än det man har på sig får med sig
- ordna med arbetet... inte alla gånger man kan eller ens orkar arbeta... och ofta blir det kostsamma resor till arbetet om man orkar, eller tvingas arbeta. Kostnader som kvinnan får ta.
- handla mat, tvättmedel, hygienartiklar mm... då kvinnan inte kan ta sig hem och hämta detta
- bekosta läkarbesök, terapi och annat som kan behövas i detta trängda läge...
säkert finns fler saker som kvinnan får betala...
Som misshandlad kvinna får man stå för allt själv. Kvinnan betalar alltså både mer pengar och mer energi att lägga upp ett nytt liv. Men det räknas inte. Inte inom försäkringsbolagens värld. Jag undrar om de ens bryr sig om hur kvinnorna har det. De lever nog kvar i Hedenhös tid...
När jag misshandlades fick jag betala dyrt.
All heder och ära togs från mig. Inte bara av Han som misshandlade mig på olika sätt. Den togs även från mig av arbetskamrater och bybor. Även av poliserna tycker jag... de som kom hem till bostaden till slut. De "kastade ut mig" i ingenting. För jag skulle ut ur huset. Inte mannen. Han var det synd om för han var ju "skriven där". Vilket ju även jag var, och dessutom ägde jag huset och hade äktenskapsförord och lagfart. Jag fick dra iväg till annan ort utan varken kläder, mediciner eller ens hem- och arbetsnycklar. Utvakad och uthungrad, skakig och rädd efter ännu ett vapenhot och stryptag skulle jag åka iväg ca tio mil med egen bil. Ensam. Polisen kollade bara att jag svängde åt rätt håll på stora vägen.
Efter nästan en vecka fick jag ett skyddat boende. Som kostade hyra. Informerade chefen, som tyckte att jag skulle sluta larva mig och åka hem. Han är ingen misshandlare, sa chefen... bland annat. Var tvungen att åka till min arbetsplats för att arbeta. Var bara att stänga av alla sinnen och försöka göra ett bra jobb. Blev av med jobbet. För att jag vidhöll att jag ville skiljas. Upptäckte att jag var utsatt för bedrägerier av Han. Stora summor. Som jag fått betala. Inte betalade Han inte. Nej. Han vägrade att ta sitt ansvar för något som helst av allt Han gjort. Ja, man kan utan att ljuga säga att jag fick betala dyrt. Mycket stora summor. Bara för att jag var kvinna och inte fann mig i misshandel och kränkningar.
Det enda jag kan säga som är positivt är...
att utredande polis gjorde ett bra jobb och var reko
att Trygg-Hansa, där jag har min egen personförsäkring, var reko och snabbt ordnade terapi för posttraumatisk stress när jag behövde det
att kvinnojouren ställde upp när jag behövde det
att det fanns några enstaka snälla medmänniskor som också ställde upp för mig
i övrigt har jag inte många positiva erfarenheter av arbetet runt detta med kvinnofridskränkningen. Tidigare arbetskamrater, Hans kompisar, Han själv, bybor... alldeles för många av dem skvallrar fortfarande och sprider osanningar. Olika instanser där misshandlade kvinnor också kan få hjälp och stöd... hade inte tid! Inte resurser! Inte personal tillräckligt. Skamligt alltihop!
För övrigt funderar jag på att flytta mina övriga försäkringar från just Länsförsäkringar. Bara för att de har mage att gå ut med att de tror att misshandlade kvinnor samarbetar med misshandlaren för att tjäna några fjuttiga tusenlappar.
FY SKÄMS, Länsförsäkringar!
Ta nu ert ansvar och driv frågan om hur man ersätter drabbade kvinnor på bästa sätt! Kliv fram och ta ert ansvar, visa de andra bolagen hur man gör.
Läge för en pudel, Länsförsäkringar!
Här kan du se avsnittet av Plus.
torsdag 19 februari 2015
Märkliga ting hända
Istället för att lägga skulden där den hör hemma... i och på samhället och de som bestämmer...
läggs all skuld på var och en enskild arbetslös som nedvärderas till en smutsig, osocial och inkompetent gris som inte klarar något vettigt.
Därefter ropas det att invandrarna minsann snor alla våra jobb. Däri ligger bara en gnutta av sanning.
Vi alla har varit med och utvecklat samhället till vad det är... men mest de som bestämmer. Utvecklingen går ju mot att ta bort alla jobb istället - och ersätta människor med maskiner. Tänk till exempel på vad alla datorer används till och kan användas till.
Och vad blir då matematiken?
Det finns inga jobb för människor - det finns bara jobb för maskiner!
Det talas också om att det inte finns några pengar till att anställa för - men pengar finns ju fortfarande - var ha dessa slantar tagit vägen?
Nä, jag tänker inte ta hela sagan om arbetslösheten, invandringen och var alla pengar tagit vägen. Jag bara tänkte lite. Inspirerad av vad de vid fikabordet bredvid talade om. Tänker heller inte återge hur tongångarna lät... speciellt när det gäller våra nya medborgare.
Jag bara tänkte...
att arbetslösa är bara helt vanliga människor... som du och jag. Som tänker och tycker, som duschar, lagar mat, handlar, tar hand om barnen... och har ett liv
att de som var tvungna att fly från sina krigsdrabbade länder är bara helt vanliga människor... med hemska minnen i bagaget
att det inte är de arbetslösas eller de invandrades fel att det inte finns arbeten till alla... det har aldrig funnits arbeten till precis alla... inte någonsin... det har alltid räknats med att en viss procent ska vara utan arbete... tyvärr
En av alla - 26 - Om våld i en nära relation
Vad jag tyckte om det?
Det var en bra behandling!
Jag, som med mitt ptsd klassades som krigsskadad person, fick bra hjälp av behandlingen. Det var inte lätt. Att ta fram de känslor som fanns mitt i infernot var oerhört svårt. Att återuppleva. Skräcken. Dödsskräcken. Nä, svårt var bara förnamnet. Visst, jag satt i säkerhet och hade inget att vara rädd för... men det visste inte kroppen och knoppen... som satte igång samma reaktion som när jag stod mitt framför den laddade revolvern. Ack, så fruktansvärt. Och detta har jag inte bara upplevt en enda gång under förhållandet. Revolvern kom fram ett antal gånger.
Nu, efter EMDR, känns minnena som om det var något jag upplevt på tv. Bara. Naturligtvis rev det upp minnen och jag har drömt läskigt om natten ett tag... men sådant går över när hjärnan läker det som varit.
Det är bara så surt att behöva ha upplevt allt detta. Alla övergrepp. Ingen skulle behöva uppleva sådant!
Den man som behöver ta till knytnävar eller olika vapen mot en kvinna är en mes! En jädra mes. Öppna munnen och tala istället. Men inte genom att skrika och anklaga. Inte genom att rapa upp lögner som andra planterat i skallen på den mesige mannen... som inte har andra verktyg än att på olika sätt "spöa upp" sin kvinna.
Kan inte på något sätt tacka för den tid jag och Han fick tillsammans. Ett övergrepp tackar ingen för.
Inte heller tackar jag de jädrigt fjolliga bybor som med berått mod på olika sätt informerat Han genom lögner och förbannad dikt. De som Han kallade sina vänner... har på olika sätt "stuckit kniven i ryggen" på Han också... gnuggat Hans nos i dyngan... genom att ljuga och hitta på. De så kallade vänner som hade mundiarre när lögnerna tryckte på. Men så fattade inte Han... då. Och nu skiter jag högaktningsfullt i vad Han tycker och tänker.
Jag har mitt liv. Ett nytt liv. Utan hugg och slag. Utan skrik och bråk. Ett liv i lugn och ro. Ett arbete. Jag klarar mig bra.
Men... här om dagen träffade jag åter igen på en av skitsnackarna... som genast fick mundiarre... och talade om vad jag hade för planer och vad jag gör... och så vidare. Bara det att inget stämde. Jodå, hen hade hört... av någon. Vem denne någon var det vet jag inte. Skiter väl också i. Lögnerna frodas fortfarande. Så jädra löjligt. Byhålementalitet! Så jädra löjligt!
Väx upp och sköt er själva!
Jag mår bra. Jag har det bra. Jag gör som hunden... går det inte att äta eller leka med så pissar jag på det och går vidare. Jag pissar nu på de som fortfarande sprider skit...
för ni kan inte komma åt mig.
måndag 16 februari 2015
söndag 15 februari 2015
Birds in paradise
har ju ett rum kvar att ändra på. Ett rum där denna säkerligen skulle passa bra in. Liva upp...
Birds in paradise, så heter tapeten. Bland annat här kan man kolla in den (finns även på andra ställen). Den variant jag väljer är färgen khaki.
En sprakande blommande vägg kan göra mycket. För övrigt blir det milt och enfärgat. Men... mina rostavlor får byta vägg. Helt klart. Inte rosor utanpå denna tapet. Och jag har ju tre väggar till i rummet!
Tapet: Birds i paradise khaki från PIP Studio
Bo Kaspers Orkester - Människor Som Ingen Vill Se
From the album Kaos (2001).
Det är dom utan jobb som inte har någonting
som förlorat sin kvinna som har tappat sin ring
som har övergett huset som har lämnat sin bil
dom som sytt om sina kläder som inte har någon stil
det är dom utan vänner det är dom utan land
som grävt ner sina vapen som har klippt alla band
som har glömt hur det doftar som har tappat sitt tal
som för längesen har tappat rösten som inte har något val
som inte har någon lust att lämna mig i fred
det finns människor som ingen jävel vill se
som inte har någon lust att lämna mig i fred
det finns människor som bara gud orkar med
det är dom utan hopp det är dom utan mat
som inte finner nått skydd som inte har någon stad
som supit upp sina pengar som ljugit bort sin familj
det är dom fattiga fula som inte vill passa in
som inte har någon lust att lämna mig i fred
det finns människor som ingen jävel vill se
som inte har någon lust att lämna mig i fred
det finns människor som bara gud orkar med
det är som med gamla hundar
som gör det enklare att blunda
ett hinder som man helst vill kunna runda
som dom flesta helst vill gömma undan
som inte har någon lust att lämna mig i fred
det finns människor som ingen jävel vill se
som inte har någon lust att lämna mig i fred
det finns människor som bara gud orkar med
som inte har någon lust att lämna mig i fred
det finns människor som ingen jävel vill se
som inte har någon lust att lämna mig i fred
det finns människor som bara gud orkar med
lördag 14 februari 2015
Vofför gör di på detta viset?
Hur kan man sätta sig på ett nioårigt barn och dunka dess huvud mot golvet. En vuxen som sitter på ett barn. Nä, det går över mitt förstånd. Oavsett vad den lille gjort och heter, eller från vilket land denne kommer... man gör inte så!
Hur kan man terrorisera annan människa med ständiga psykiskt fnattiga sms? Och dessutom inte fatta när man blir ombedd i ganska bryska ordalag att lägga av. Frekvensen av okvädingsord verkar ha med en psykisk instabilitet att göra. Likaså regelbundenheten. Vid mentala dipp går telefonen varm och skiten haglar. Man gör inte så! Ett gott råd... sök på psyket.
Hur kan man hylla böcker och en film som handlar om sexuellt våld mot kvinnor? För det är vad det är. Nä, jag har inte läst boken... däremot hört vad som berättats. Verkar inte alls vara varken mysigt eller trevligt. Våld är våld oavsett hur det presenteras! Våld är aldrig ok! Man gör inte så!
Hur kan man som högre tjänstepersoner i arbetslivet sätta sig skyhögt över andra människor? Tycker att de är så mycket bättre? Sedan när blev det bra att kränka sin personal? Vad jag vet får man aldrig med sig personalen genom att kränka, nedvärdera dem och sprida skvaller. Man gör inte så! Prova en annan väg istället så får företaget bättre renommé och inkomster.
Hur kan man få för sig att misshandla djur? Vem säger att människan är högre än djuren? Att djuren många gånger behandlas som skit bara för att de inte tänker och beter sig som människor ger väl inte oss rätten att misshandla dem? Man gör inte så! Ett djur tänker inte som en människa, och tur är väl det! Många gånger är de smartare än människorna.
Idag är det Alla hjärtans dag.
Jag tänker på de som misshandlas i sina förhållanden. Tänker på de som knappt vågar andas för att inte "reta" sin respektive. De som knappt vågar röra sig... än mindre tänka. Hur hjärtligt är det? Jag har själv levt i det, inte det minsta hjärtligt! Om du nu trodde det.
tisdag 10 februari 2015
måndag 9 februari 2015
Önskelista
Inte på saker att ställa i skåp och lägga i lådor. Inte prylar på det sättet.
Jag har en önskelista.
På den står mer tid. Mer tid med mitt och det jag älskar att göra.
Mer tid att fotografera, mer tid att måla, teckna... och så vidare... att utvecklas konstnärligt.
Mer tid att gå i skog och mark, med kamera samt papper och penna. Mer tid att hitta själen i det jag ser och avbildar.
Mer tid att meditera och odla min egen själ, utveckla det mediala. Tid med det som inte alla ser och hör eller känner..
En gång för många år sedan gjorde jag massor med bilder i Photoshop genom att klippa och klistra och på så sätt bygga helt nya bilder. Den ena bättre än den andra. Bra var jag på det. Nu en massa år senare har jag nästan glömt hur jag gjorde. Dags att ta fram kunskaperna igen.
En gång för många år sedan tecknade jag massor. Allt gick att avbilda. Bra var jag på det också. Nu går jag en konstkurs där vi har börjat med att just teckna. Så där får jag i alla fall plocka fram gömda kunskaper. Fast jag inser att de sitter väl gömda... jag får locka fram dem med fina pennor och papper av olika slag.
En gång för många år sedan lärde jag mig att meditera. En kurs som jag hittade när jag var utbränd. Den jag mig vägen tillbaka till livet. Jag var bra på att meditera. Kunde egentligen det redan innan, bara det att jag inte visste att jag kunde. Var så bra att jag kunde lära ut, om jag ville. Men... annat kom emellan så det blev inget av att lära andra. Nu kan jag... nu vill jag.
Så står det på min önskelista!
Sedan har jag ju en önskelista på saker också...
mer konstnärligt material
mer rekvisita till studion
mer tillbehör till kameran
en "Rut" som kommer och städar
en kock som lagar maten och handlar
För övrigt är jag nöjd med livet. Just som det är. För nu har jag det bra. Nu är livet som jag vill ha det. Tryggt och kärleksfullt. Fullt av drömmar...
Grattis!
Idag firar vi Korv Brödsson... också känd som S...
med en önskan om en riktigt trevlig födelsdag, trots det trista fakta att det är måndag.
Grattis!
fredag 6 februari 2015
Fotoutställning
Snöre, klädnypor... och en massa bilder. Vips var kontorsrummet mycket mysigare.
Mobilfotobilder från mitt Instagram.
måndag 2 februari 2015
Vintersaga - Ted Ström
Känns ganska aktuellt när snön har vräkt ner i flera dagar. Och nu kommer kylan på det, som grädde på snömoset.
Kan inte påstå att jag hurrar över detta faktum. Skulle hurra högre om det bleve vår iställlet. Men snart så...
fortsätt drömma.
Så är våren snart här. Dag efter dag tickar iväg. Redan kväll den andra februari. Farmen och Det okända på tv. Är väl vad folket tittar på en mörk måndagskväll i februari.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
