Julmat

Jag hatar majonnäs!

Mitt jultal i år handlar om...

majonnäs.

Jag hatar majonnäs. Fast egentligen ska man väl inte ta sådana ord i sin mun. Som majonnäs... och hatar. För det finns ju det som faktiskt graderas som värre än majonnäs. Eller i alla fall lika illa, som majonnäs. Som hat. Krig. Våld. Lögner. Förtal. Ja... listan kan bli lång.

Mördare, pedofiler, psykopater och allt annat tvåbent som inte kan vara medmänskligt och rart hör också hemma bland... majonnäsen. Mordbrännare i moskéer... till exempel. Och de som krigar för att de tror att deras gud vill ha krig. Den gud vi faktiskt alla lyder under vill inte alls ha krig och elände. Det är ett mänskligt påfund. Vi är födda för kärlek. Inte majonnäs och annat skit.

Jag tror att majonnäs är ett av Satans påfund. Alltså. För hur kan något som luktar så satans illa anses ens vara ätligt? Hur kan folk i tid och otid smörja kråset med den sörjan? Ett stinkande klet som gör folk dåsiga och får dem att tänka sakta. Som dessutom gör att gallan ställer sig på tvären och ropar högt på hjälp av sjukvården. Nej, det kan inte vara av godo att ens tänka på majonnäs. Så...

varför ha det i så många recept?

Jag ville ha ett recept på rödbetssallad, till jul. Ätlig rödbetssallad. Som jag kunde äta utan att spy och åka ambulans till närmsta sjukhus. För ingen vill ju fira jul på sjukhus. Mer än kanske de som verkligen är sjuka och vill bli bättre i kropp och själ. Fast säkerligen vill även de vara hemma i sin familjs famn. Jaja...

Att ens tänka på att köpa rödbetssallad är inte att.… tänka på. Nej. Så jag googlade. Hittade mest skitrecept. Nej. Inget recept innehåller skit, på riktigt. Däremot majonnäs. Och det var ju för mig liktydigt med skit och annat skit. Läs ovan.

Frågade på Facebook. Mja, några hade bra förslag och en tyckte att jag skulle... googla. Jag som inte ens visste vad en rödbetssallad skulle innehålla mer än den förhatliga majonnäsen... och rödbetor. De recept jag hittade när jag googlade innehöll lite av varje och var olika. Så vad ska vara till en riktigt rödbetssallad? Till sist kom min veganska vän till min räddning.

Sojamajonnäs.

Fast där kom det hatade ordet igen. Dock inte stanken från majonnäsen. Inte den underliga färgen heller. För jag hittade en sida med veganska recept när jag... googlade på... soja-majonnäs. Jag tackar min veganska vän, och internetsidan, för massor av goda recept som ger... ä t b a r mat. *jublar*

Så till affären. Skulle de ha sojamjölken jag behövde? Japp. Det andra fanns också. Hem och laga till... rödbetssallad. Funkade riktigt bra. Men jag var misstänksam upp över hjässan... över den där majonnäsen. Skulle den stinka så jag mådde illa? Skulle den smaka lika illa som vanlig jädra majonnäs? Nej, är svaret på frågorna.

Nu... med facit i hand.… så blev det en riktigt jädra god rödbetssallad. Och legymsallad. För jag som hatade legymsallad förr... gjorde en riktigt god sådan. Med soja-majonnäs. Så jädrar i min lilla majonnäs-sallad vad bra det blev.

Bara det att jag skulle behöva döpa om soja-majonnäsen till ett finare namn. Går inte att gå runt och tala som om jag talade om den Lede och världskrig... eller en psykopat och våldsman.

Så...

fram för ett finare namn till kletet man har i olika kletiga sallader. Och fram för mer veganmat till folket. Då sluppe vi nog mordbrännare och våldsverkare. För ingen kan må bra av ägg med kletig majonnäs på... som stinker som något från helvetet.

Jag har talat! Lev väl, folket!

(Utdrag från min blogg december 2015)

Idag äter jag inget med soja, tyvärr har jag blivit allergisk mot det. Och bilden visar inte människomat, det är hundmat som storvovven Kolja serverades på den tiden han levde. Vi äter inte hundmat, inte kattmat heller... vi äter god och näringsrik människomat som lagats med kärlek.