Jag hatar majonnäs!
Mitt jultal i år handlar om...
majonnäs.
Jag hatar
majonnäs. Fast egentligen ska man väl inte ta sådana ord i sin mun. Som
majonnäs... och hatar. För det finns ju det som faktiskt graderas som värre än
majonnäs. Eller i alla fall lika illa, som majonnäs. Som hat. Krig. Våld.
Lögner. Förtal. Ja... listan kan bli lång.
Mördare,
pedofiler, psykopater och allt annat tvåbent som inte kan vara medmänskligt och
rart hör också hemma bland... majonnäsen. Mordbrännare i moskéer... till
exempel. Och de som krigar för att de tror att deras gud vill ha krig. Den gud
vi faktiskt alla lyder under vill inte alls ha krig och elände. Det är ett
mänskligt påfund. Vi är födda för kärlek. Inte majonnäs och annat skit.
Jag tror att
majonnäs är ett av Satans påfund. Alltså. För hur kan
något som luktar så satans illa anses ens vara ätligt? Hur kan folk i tid och
otid smörja kråset med den sörjan? Ett stinkande klet som gör folk dåsiga och
får dem att tänka sakta. Som dessutom gör att gallan ställer sig på tvären och
ropar högt på hjälp av sjukvården. Nej, det kan inte vara av godo att ens tänka
på majonnäs. Så...
varför ha det i
så många recept?
Jag ville ha
ett recept på rödbetssallad, till jul. Ätlig rödbetssallad. Som jag kunde äta
utan att spy och åka ambulans till närmsta sjukhus. För ingen vill ju fira jul
på sjukhus. Mer än kanske de som verkligen är sjuka och vill bli bättre i kropp
och själ. Fast säkerligen vill även de vara hemma i sin familjs famn. Jaja...
Att ens tänka
på att köpa rödbetssallad är inte att.… tänka på. Nej. Så jag googlade. Hittade
mest skitrecept. Nej. Inget recept innehåller skit, på riktigt. Däremot
majonnäs. Och det var ju för mig liktydigt med skit och annat skit. Läs ovan.
Frågade på
Facebook. Mja, några hade bra förslag och en tyckte att jag skulle... googla.
Jag som inte ens visste vad en rödbetssallad skulle innehålla mer än den
förhatliga majonnäsen... och rödbetor. De recept jag hittade när jag googlade
innehöll lite av varje och var olika. Så vad ska vara till en riktigt
rödbetssallad? Till sist kom min veganska vän till min räddning.
Sojamajonnäs.
Fast där kom
det hatade ordet igen. Dock inte stanken från majonnäsen. Inte den underliga
färgen heller. För jag hittade en sida med veganska recept när jag... googlade
på... soja-majonnäs. Jag tackar min veganska vän, och internetsidan, för massor
av goda recept som ger... ä t b a r mat. *jublar*
Så till
affären. Skulle de ha sojamjölken jag behövde? Japp. Det andra fanns också. Hem
och laga till... rödbetssallad. Funkade riktigt bra. Men jag var misstänksam
upp över hjässan... över den där majonnäsen. Skulle den stinka så jag mådde
illa? Skulle den smaka lika illa som vanlig jädra majonnäs? Nej, är svaret på
frågorna.
Nu... med facit
i hand.… så blev det en riktigt jädra god rödbetssallad. Och legymsallad. För
jag som hatade legymsallad förr... gjorde en riktigt god sådan. Med
soja-majonnäs. Så jädrar i min lilla majonnäs-sallad vad bra det blev.
Bara det att
jag skulle behöva döpa om soja-majonnäsen till ett finare namn. Går inte att gå
runt och tala som om jag talade om den Lede och världskrig... eller en psykopat
och våldsman.
Så...
fram för ett
finare namn till kletet man har i olika kletiga sallader. Och fram för mer
veganmat till folket. Då sluppe vi nog mordbrännare och våldsverkare. För ingen
kan må bra av ägg med kletig majonnäs på... som stinker som något från
helvetet.
Jag har talat! Lev väl,
folket!
(Utdrag från
min blogg december 2015)
Idag äter jag
inget med soja, tyvärr har jag blivit allergisk mot det. Och bilden visar inte människomat, det är hundmat som storvovven Kolja serverades på den tiden han levde. Vi äter inte hundmat, inte kattmat heller... vi äter god och näringsrik människomat som lagats med kärlek.
