Ska man synda ska man göra det på rätt sätt, då kan man gärna välja kostsamma synder.
Fast... vad är synd... egentligen?
Synd är inte att unna sig det man är värd. Inte så länge det inte utnyttjar någon annan. Synd är inte att göra sitt liv så bekvämt som möjligt, så länge det inte är på någon annans bekostnad. Synd är inte att jag anser mig precis lika bra som alla andra människor, för vi har alla ett värde... även om många sätter olika värde-etiketter på sin omgivning och behandlar människor illa. Synd är heller inte att älska en annan människa. Synd är istället att missunna sin medmänniska den kärlek den har sin fulla rätt till. Det... är en stor synd.
Synd är att hata och förtala, missbruka och utnyttja. Synd är att vara dumsnål och inte unna sina medmänniskor att vara lyckliga och få leva sina liv som det är meningen.
Jag lever nu med min tvillingsjäl. Det sägs vara synd. Finns ingen synd alls i detta. Bara kärlek. Kärlek som var menad redan sedan länge, länge... Vi missunnas vår kärlek av många. Det är synd. En stor synd. Jag har inte syndat. Den jag lever med har inte syndat. Många, många runt oss har syndat... i den mening att de missunnat oss, försökt förstöra för oss och inte unnar oss vår lycka. Det är synd. Synd är inte att leva ett bra och kärleksfullt liv.
Sprid ut ditt glitter till världen och det kommer tillbaka tusenfalt!
*strör ut glitter och utgår från att jag får massor tillbaka*
Glittret är din kärlek till allt och alla. Kärleken innebär att respektera även den man inte har "kemi" med. Faktiskt! Man behöver inte hata och vara förgrämd. Det räcker med att vara neutral när man inte har kemin med någon annan. Så enkelt!
Glittra på!...
hälsar jag... som är värd både kärlek och respekt.
Ta nu inte rubriken så allvarligt. Jag är en vänlig själ som lever i kärlek.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar