Året som gått - april 2017

Vi hinner bara en bit in i april så händer det förskräckliga saker i Stockholm. Det man väl inte trodde skulle hända i vårt lilla land. Det land där alla är "så snälla"... vilket inte är sant. Det bor många skitar av alla de slag i vårt land, liksom överallt i världen.

Dotterns hund får magomvridning och räddas i sista sekund. Barnbarnet bor hos oss medan matte och husse är med hunden.

Två födelsedagar, varav barnbarnet är en firare. Hela två år. Stor kille. Fast så liten ändå. Dessutom fyller han år mitt i påsken detta år.

Finner att en ung kille har folkbokfört sig hos oss. Så kan vi inte ha det. Åtgärder vidtas och killen får folkbokföra sig hos sig själv.

Deklarationsdags. Går finemang.

Året som gått - mars 2017

Fullmånen tittar storögt på oss ofta denna månad, under den tid den är full. Månen fortsätter sedan med sitt kikande även när den minskar av. Jag gillar månsken och njuter. Har alls inga problem med att sova, vill bara inte sova... vill sitta i månskenet och... ja, bara njuta. Just för att jag kan.

Ett antal födelsedagsfirare även denna månad. Jobbar mycket. Just mars och april är hektiska. Fortsätter trumkursen och trummar för hugade intressenter. Firar en av våra årsdagar. Börjar med en meditationsutmaning som ska hålla på i hundra dagar. Härligt. Och som alla andra månader så går vi på lokal och äter gott. Den svarta katten bor hos oss ett tag. Kul att ha lånedjur.

Året som gått - februari 2017

I februari börjar födelsedagarna att dugga tätt igen. Är man många i släkten så blir det så. Februari har hittills två födelsedagsfirare. Naturligtvis ska de firas.

Februari brukar också kallas Vabruari... men vi har inte vabbat barnbarn, istället köpte vi kläder till barnbarn. Mycket smidigare.

Går och ser den lokala revyn. Nästan ett måste när man jobbar som jag. Fast jag kan erkänna, jag blir lite mättad på all kultur. Först jobba med den och sedan konsumera den. Men det går bra. Jobbar mycket, både dagtid och kvällstid.


Vi är med i ett healingprojekt och jag kursar trumhealing. Trummar och trummar. Ger trumsessioner till nära och kära och hugade. Allt för att träna.

Detta ska visa sig bli en början till ytterligare förkovran i just trumhealing. Mysigt. På Alla hjärtans dag lägger vi ut ett kristallnät för att ytterligare manifestera vår kärlek till varandra.

Målar min egen trumma och motivet är givet. Den stora vita vargen, och portalen, samt månen och den lilla figuren. Mycket lätt att måla den, penseln bara flyter fram och jag njuter av att måla.


Jag klipper av mitt långa hår. En ny era har börjat. Ibland måste man göra om sig. Kasta allt gammalt och kliva in i något nytt och fräscht. Börja på ny kula. Det ska visa sig att detta verkligen är börja på något nytt. Och som vi kastat gammalt och sånt med fel energier och minnen. Kan säga att våra garderober är totalt förnyade, och med sådant som bättre matchar oss och de vi är idag. Klass, ska det vara.

Året som gått - januari 2017

Januari 2017... började året. Precis som alla andra år. Första månaden. Nytt rent blad. Ut med gammalt och in med nytt fräscht.

Fast inte alla tycker väl så. Min kärleks ex rivstartade året med fula hotbrev. Men dessa blev effektivt avfärdade. Hon har ingen anledning att hota oss. Hon har heller inget att kräva av oss. Hon har sitt liv och vi har vårt. Så är det bara. Skilsmässa brukar innebära just detta. Men inte alla kan släppa taget om den de inte vill leva med...

Det snöade en hel del. Regnade också.  Både milt och ganska kallt, om vart annat. Vi jobbar på... till den dag vi råkar ut för... influensan. Den var elak. Men vi tog oss genom den också. Inget kan stoppa oss.

Begravning efter en moster som vandrat vidare. Synd. Men så är gången. Vi ska alla den vägen vandra. Förr eller senare. Hon vandrade senare.

Den allra sista dagen i januari 2017 fick vi uppleva ett strömavbrott... mitt inne i stan. Det tror man inte, men så kan ske... dock inte lika ofta och länge som på landet där vi bodde tidigare. Där var det mer regel än undantag.

Det har varit mycket...

av det mesta. Men mest snö. Lite mer snö. Ännu lite mer snö. Ännu mer snö. Och för säkerhets skull tar vi lite till, tänkte vädergudarna. Och så brassade de på med blåst, snö på tvären och i mängder. Emellan detta så gullade de lite med oss och sände vackersnö. Stora vackra flingor som sakta singlade ned mot moder jord. Just så där så man bli alldeles bedårad.

Och mitt i det så slängdes det in en massa regn. Is på marken, is på husen, is på bilarna, och folk och fä var som Bambi på hal is. Och hal is var det ju. Stenarna som det sandas med nu för tiden rullade bara runt och gjorde det ännu mer riskabelt att beträda marken.

Jaja, det är vinter. Bara att åka med. Vare sig det är i bilen, eller i skorna på hal is... eller bara för att det är just vinter och väder. Och så har det ju alltid varit. Att det blir väder oavsett vad vi tycker. Man får göra det bästa av det. Och jag kan inte klaga... jag klagar faktiskt mer på att sitta inne på en stol och titta ut än att faktiskt vara i vädret. Ibland är det skönt att stångas med vädrets makter och ta en fajt.

Önskar dock att denna vinter skulle innehållit lite mer av det gula klotet på himlen. Och att månen hade varit mer synlig också...

Så blev det 2018... då

fast det visste vi ju alla.

Ännu ett år har gått. Tyckte tidigare att året hann bara börja så var det slut, men nä... nu känner jag att det var långt. Inte för långt, inte för kort... precis som det ska vara. Bara.

Det här året, 2018, ska bli så mycket bättre. För man kan hela tiden förbättra. Inte fel alls. Vi har tänkt att införa än mer magi... mirakel... underverk.

Hur har du tänkt?