onsdag 30 december 2015
fredag 25 december 2015
Juldagen 2015
Julotta. Tidig morgon. Tända ljus. Predikan om att inte hata. Julpsalmer. Vacker kyrka. Vårväder ute.
Etiketter:
andlig,
helger,
kyrka,
warglycke,
warglycke foto
onsdag 23 december 2015
God Jul!
Etiketter:
foto,
helger,
jul,
Nikon D800,
släkten,
warglycke,
warglycke foto
tisdag 22 december 2015
I will never give up on us...
My adorable darling we were meant to be together, We were meant to meet and fall in love. I want to spend every single second of life right next to you. I love to wake up in your arms and snuggle with you endlessly, I am addicted to the way you cuddle with me and pamper me like a baby. I am addicted to your hugs, your kisses and your constant stare. I am addicted to wearing your sweatshirts because I love the fragrance of your cologne. I am crazy about your silly and random jokes and your out of the blue burst of laughter. I cherish every single moment I spend with you. I will never give up on us because love like ours happens once in a lifetime and all I wish for us is to be together, today, tomorrow and for the rest of our lives. I love you.
Aarti Khurana
Aarti Khurana
Etiketter:
blommor,
konstnär,
min bästa,
Nikon D800,
warglycke,
warglycke foto
lördag 19 december 2015
onsdag 9 december 2015
Det som skrämmer de flesta mest är deras styrka, kraft...
Det som skrämmer mest är inte vår svaghet.
Det som skrämmer oss mest är vår styrka, vår kraft.
Det är inte mörkret i oss vi fruktar, det är ljuset.
Ljuset finns i oss alla och hela världens framtid bygger på att vi hittar det.
Men ibland måste någon gå först och visa oss andra vägen.
Och ibland behövs krafter som är större än oss själva. Krafter som inte alltid kan förklaras på ett vetenskapligt sätt.
På små platser kan ibland ske stora händelser.
Det som skrämmer oss mest är vår styrka, vår kraft.
Det är inte mörkret i oss vi fruktar, det är ljuset.
Ljuset finns i oss alla och hela världens framtid bygger på att vi hittar det.
Men ibland måste någon gå först och visa oss andra vägen.
Och ibland behövs krafter som är större än oss själva. Krafter som inte alltid kan förklaras på ett vetenskapligt sätt.
På små platser kan ibland ske stora händelser.
Mig skrämmer allas svaghet. Svaghet visas på många sätt. Som genom hat och hot. Genom empatilöshet. Genom att roffa åt sig och tycka att ingen annan ska ha något som inte jag har. Genom att sätta upp taggtrådsstängsel för de som är på flykt undan ett fasansfullt krig. Och genom att säga att de kan packa sig iväg igen till dit de kom från. Det är svaghet. Det skrämmer mig. Styrka och kraft har jag inga problem med.
Jag fruktar mörkret i människor. Ett ofta så djupt mörker att de drunknar däri. Som spiller ut det över medmänniskor och omvärlden. Som förgiftar det mesta. Mörkret som gör hat och kärlekslöshet. Det är vad jag inte tycker om, som jag fruktar.
Hur man kan hata så till den milda grad att man önskar all världens elände till medmänniskor. Hur man stänger av sig själv. Blir ett stort hatande monster som skanderar på gator och torg, och via nätet, hur illa man mår över att behöva bry sig om sin nästa.
För varför ska vi frukta ljuset? Finns definitivt ingen anledning alls. Ta emot det och låt det omfamna ditt mörka inre. Få lite frid i din själ. Lite lugn... för att hata och hota ger banne mig inget lugn. Det förstår jag ju. Det äter dig inifrån och ut. Du kanske inte tror det - men så är det. Ta en titt på dig själv. Är du en mörk människa, eller en ljus? Den styrka du faktiskt har ska du använda till att förbättra världen. Att ge ut kärlek. Till medmänniskor, till världen...
Den kursiverade texten ovan antar alla att den kommer från Nelson Mandela... men så är det inte. Marianne Williamson är den som skrivit orden. Men... Nelson Mandela har använt dem i sitt tal en gång. Nu senast används texten i tv-serien Ängelby.
Här kan du lyssna på texten.
söndag 6 december 2015
Älskade unge...
"Kan jag få låna din kamera mormor?"
Liten, liten, liten... blir stor. Josef växer sakta men säkert. Blir med tiden en stor man han också. På bilden sju månader ung och går med raska steg mot åtta måndersstrecket.
"Om du kör trummor, bonusmorfar, så drar jag en trudelutt på pianot. Så här gör man!"
Josef spelar piano på matrumsbordet tillsammans med bonusmorfar och grabbarna rockar fett.
"Men vad säger du, bonusmorfar, hur kan dom få göra så?"
Josef och bonusmorfar i djupa samtal om livet och omvärlden. De har en väldigt fin kontakt och gillar varandra.
Här var det lite snack man till man medan mormor hanterade en stor kamera och försökte få ljuset att bli bra.
Etiketter:
foto,
helger,
josef,
min bästa,
Nikon D800,
prinsjosef,
släkten,
warglycke,
warglycke foto
lördag 5 december 2015
Grymma gym-listan
Vi behöver musik i vårt gym. För vi har ett alldeles eget gym. Lyckliga vi.
Alltid lättare att gymma med grym musik i rummet. Pink Floyd är inte fel. Inte för mig och inte för Kärleken. Så... på med vikter och kör hårt.
fredag 4 december 2015
Plejaderna
I natt var det stjärnklart... innan snöfallet drog in. Naturligtvis måste vi titta på stjärnorna innan sängdags. Helt underbart att både med och utan kikare stå och titta upp i natthimlen och se vilken aktivitet det är där. Hur många stjärnor som helst som blinkar tillbaka mot oss. Hej hej... ungefär.
Den här gången kikade vi speciellt efter Plejaderna.
Har alltid tittat mot stjärnorna. Redan som riktigt litet barn fick jag se dem. Mina föräldrar var ute och gick med mig i min liggvagn, med sufletten nere... och jag tittade. Sedan har det bara fortsatt. Stjärnskådandet. Och jag tänker inte sluta med det... när jag så lätt kan se hem. För vi alla är från stjärnorna och är av stjärnstoft.
Den här gången kikade vi speciellt efter Plejaderna.
Har alltid tittat mot stjärnorna. Redan som riktigt litet barn fick jag se dem. Mina föräldrar var ute och gick med mig i min liggvagn, med sufletten nere... och jag tittade. Sedan har det bara fortsatt. Stjärnskådandet. Och jag tänker inte sluta med det... när jag så lätt kan se hem. För vi alla är från stjärnorna och är av stjärnstoft.
Etiketter:
stjärnhimmel,
stjärnor,
warglycke,
warglycke foto
Vättar
Vättarna invaderar.
Eller tomtarna... om du så vill.
I min värld vill jag inte ha röda tomtar. Det är Coca Colas feta rapande tomte som är rödklädd. De naturliga originaltomtarna är gråklädda. Det har du väl sett? Jaså... inte? Titta dig omkring då. Med rätt glasögon på.
Ser du på... där är de.
Eller tomtarna... om du så vill.
I min värld vill jag inte ha röda tomtar. Det är Coca Colas feta rapande tomte som är rödklädd. De naturliga originaltomtarna är gråklädda. Det har du väl sett? Jaså... inte? Titta dig omkring då. Med rätt glasögon på.
Ser du på... där är de.
Etiketter:
advent,
helger,
jul,
konstnär,
Nikon D800,
vinter,
virkat,
warglycke,
warglycke foto
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)