Halloween, allhelgona och gratulationskort

En mysig Allhelgonahelg och Halloween 

önskas er alla!

Fortsätter min bana med gratulationskort. Har en massa planer för nya varianter. Tankar och idéer ramlar på mig som en rasande snöstorm om vintern. Underbart!

Har även tryckt upp mina egna julkort i år. Det kändes... bra! Blev bra. Men... ska ha en annan som trycker dem nästa gång. 

Jag älskar att få vara kreativ och få utlopp för alla påhitt jag hittar i mitt huvud. Och det är inga dumma påhitt. Tvärtom. Väldigt trevliga sådana. Vänta bara så ska ni få se. Mer kommer framöver. Lite saker måste jag få suga på som på en underbart god karamell.

Halloween firar jag inte. Jag är ingen amerikan. Ingen irländare heller. Jag är svensk med belgiskt ursprung... Däremot firar jag allhelgonahelg. Vet inte hur svenskt det egentligen är men det har längre tradition här i vårt land. Tänder ljus för nära och kära som är på andra sidan. Tänker lite extra på att vara omtänksam.

Unnes dagbok - söndag den 19 juni

Söndag den 19 juni.

Måste hitta på ett namn till dig... Lotta, Elvira, Karin, Manne... nä, låter inte så bra. Tänk... tänk kvinna... mjuk och god och fruktig och sensuell, tänk kvinna, persika... Persika... Persika! Du kan heta Persika... en persika som är precis som en mogen kvinna, mjuk, saftig, varm och ytterst mumsig.

Persika.

Hej Persika... hur mår du idag?
Nä, det var ju jag som skulle svara på den frågan, inte du kära Persika.

Har idag spanat på min grannkvinna. Har en stor och hög häck runt mitt hus där jag osedd kan stå innanför och spana och se vad jag vill och ingen vet att jag står där och ser allt. Perfekt! I alla fall för mig. Tittade på den goa kvinnan i säkert en timme, kunde till och med stå helt stilla så att bladen på häckbuskarna inte prasslade och frasade. Åh, vad jag såg, hela kvinnan. Hon solade och hade inte mer än en liten frimärksbikini på sig och vred och vände på sig åt alla håll så att solen skulle ta överallt. Jag var tvungen att stå med benen i kors en lång stund och stå nästan dubbelvikt framåt för att inte komma åt häcken med fronten... om ni förstår. Jag kunde tänka mig hur det skulle kännas att ta på henne, len som en persika. Nu hamnade jag på persikor igen... idag fick jag inte pungskott men var tvungen att klia mig häftigt och länge mellan benen.

Mamma du, tur att du inte ser det här jag skriver. Du skulle inte gilla att se vad jag skriver om och mina tankar om kvinnor och livet och sådant. Men nu kan du inte tjuvläsa min dagbok där du är - så jag skriver vad jag vill om jag törs.

När grannkvinnans man kom hem från arbetet var jag tvungen att klippa och frisera till häcken för att det inte skulle se så illa ut att jag bara stod och glodde. Han trodde nog att jag snyggade till häcken och hejade glatt på mig och sa att det snart är midsommar...


All likhet med verkligheten är bara förbannad lögn och dikt.

Hur blir jag rik?

Att vara rik är väl att ha

fysisk hälsa
själslig hälsa
ekonomisk hälsa

Det sista innebär att ha de pengar jag behöver för att leva och överleva.

Själv har jag fysisk hälsa. Lite ont i någon muskel eller led... men vad sjutton, det kan kännas att hitta någon inaktiverad muskel någonstans. Innebär bara att ta bättre hand om den i fortsättningen. Och även om jag kan se lite pinnig ut, och klen, så innebär det inte att jag inte har en styrka även där. Svällande muskler är inte allt.

Själv har jag också själslig hälsa. Att jag inte gått under efter mardrömmen med Han är ett under. Men, det bevisar bara att jag har en otrolig själslig styrka.

Själv har jag den ekonomiska styrkan att jag kan betala mina räkningar, ha mat på bordet och tak över huvudet. Plus lite till då... guldkanten.

Så... hur blir jag rik?

Tja, jag är redan rik. Jag har ju de tre kriterierna som jag listade högre upp. Och det ska visst vara vad som behövs för att vara rik.

Unnes dagbok - lördag den 18 juni

Lördag den 18 juni.

Svår huvudvärk... tittade nog för länge på tv i natt... hittade en porrkanal som jag inte kunde ta ögonen från. Jädra viga kvinnor det finns och så lena de ser ut om rumpan och det ställe man inte kan nämna i skrift. Konstigt att alla dessa goa kvinnorna alltid gick så bredbent och satt så bredbent. De jag ser i verkligheten går som vanliga människor, kanske har kvinnorna på tv ont för att de rakat sig runt om där nere både härs och tvärs och överallt. Att jag såg att de hade rakat sig berodde på att det var så många närbilder på dem.

Uj... vad det kniper till i skrevet när jag tänker på damerna på tv. Måste nog sitta med benen i kors och andas lugna andetag till knipet går över. Andas lugnt, andas lugnt, andas lugnt... Pungskott, kanske det var jag fick en släng av... har hört att det gör förbannat ont att ha pungskott och det knep ju till på det ställe mamma sa att jag inte skulle bry mig om. Mamma sa alltid att jag skulle ha händerna ovanpå täcket och ögonen nedslagna... för man ska inte pilla på sig själv och inte stirra på lättklädda damer.

Mamma får säga vad hon vill... det är gött att pilla.

Pust, det har varit varmt idag... åkte med min kära bil till grannstaden för att handla lite nya kläder till midsommaren. Ujuj, vad lättklädda kvinns det fanns lösa och lediga i staden. Jag fick pungskott, eller vad det nu var, två gånger... och trodde att jag skulle behöva åka ambulans till sjukhuset för smärtstillande... eller var det klådstillande man skulle ha?

Jag såg ben och ben och ben och bröst och bröst och bröst och rumpor och rumpor och rumpor... och till sist hade jag glömt varför jag hade åkt till staden. Upptäckte när jag var hemma igen att jag inte hade handlat något nytt till min garderob.

Glöm inte systembolaget!


All likhet med verkligheten är bara förbannad lögn och dikt.

Begravning

 Onsdagen var en sorglig dag. För Moder Jord. För fru Domherre. Ja, även för mig som gillar och matar fåglar.

 Fru Domherre satt i godan ro och smaskade solrosfrön i fågelmatarstationen. Mums... smask... gott. Solen sken. Förvinter. Eller senhöst för den som föredrar det. Tillsammans med fru Domherre satt ett gäng talgoxar och en blåmes. Även de ivrigt mumsande på de godsaker som erbjöds.

Jag sitter innanför fönstret, vid bordet, alldeles stilla. Och fåglarna är nu vana vid mig... de flyttade sig knappast när jag dagen före tvättade fönstren. Nä, mumsandet fortsatte ändå. Fast jag viftade med trasor och skvätte vatten.

Rätt som det var drog fru Domherre iväg i en väldig fart från fågelmatarstationen... rakt in i mitt nyputsade fönster... en stor duns och skräll... en stor fläck på mitt tidigare rena fönster... och rakt ner i markens beläggning. Jag rusar ut. Vet ju att skatorna tar allt som ramlar ner på altanen. Även andra fåglar. Fru Domherre darrar lite med ena benet och drar sin sista suck. Trist.

Nu kan jag alltså dra den slutsatsen att...

- det är farligt med god mat
- full mage
- och nyputsade fönster

Och vi fick ha begravning.


Klicka på bilderna för större visning

Unnes dagbok - fredag den 17 juni

Fredag den 17 juni.

Gomorron... jag är så trött, har drömt om små elaka satar som jagat mig hela natten. Trodde att man skulle drömma sött efter att ha skrivit dagbok, men ack så man kan bedra sig. Kanske är det gamla minnen som dras fram i ljuset och sätter fart på hjärnan nattetid när man börjar med sådana här utsvävningar.

Till frukost idag ska jag äta frukt och dricka en stor balja kaffe... vet inte riktigt vad jag har för frukt hemma, har faktiskt glömt det... mycket märkligt.

Måste hitta på ett namn till dig för att veta vad du heter när jag skriver i dig.

Mmm... stora klunkar kaffe är gott... och frukten blev en god och rund och mjuk persika... så len som en kvinnorumpa... tror jag. Kvinnorumpor gillar jag! Tror att jag måste suga och slicka på en rosig en sammetsmjuk persika till. Mmm... gudars gott. Kom att tänka på min grannkvinna... grann är hon och granne, hehe... där fick jag till det.

Persika - kvinna - dagbok... hrm... är dagboken en kvinna eller man? Hur vet jag det? Om dagboken är mitt jag så är det ju en man men jag vill inte skriva brev till mig själv... då blir jag ju generad och fnissig ju.

På schemat idag står dusch, rakning, handla lite mat och sen har jag resten av tiden till att göra vad jag vill och nu går tiden mot midsommar. Tänk att hitta en go persikokvinna att tillbringa midsommaren med...


 All likhet med verkligheten är bara förbannad lögn och dikt.

Unnes dagbok - torsdag den 16 juni

Torsdag den 16 juni.

Hej... eller är det hej man ska säga så här i början? Kanske goddag, gomiddag eller gokväll... I alla fall behöver jag inte ta av mig kepsen och bocka... alltid en fördel.

Jag har aldrig skrivit dagbok förut, men nu ska de bli av... läste i en sån där tidning som morsan en gång läste, att det ska vara så bra att skriva av sig i en alldeles egen dagbok. Läste också att vissa skriver offentligt på något som heter internet så att alla kan se det... men så modig är jag inte ännu. Måste lära mig hur man gör när man skriver sånt här först.

Det sades i tidningen också att man gärna skulle kalla dagboken för ett namn... å jag har tänkt och tänkt, men vet inte vad som kan vara lämpligt namn för en bok som jag själv skriver. Kanske mitt eget namn, Unne Smalberg? Nä, verkar ju lite dumt... kära Unne, som om jag skriver till mig själv... fast egentligen gör jag ju det!

I alla fall så är det kväll, och sommar, och jag ska lägga mig i min ensamma säng och drömma... klockan är ganska sen på kvällen och solen håller på att bädda åt sig vid horisonten.

Kanske ses vi i morgon!


 All likhet med verkligheten är bara förbannad lögn och dikt.

Ät och var glad!

De små talgoxarna har länge varit och knackat på hos mig och pratat sig varma för lite mat. Nu äter de... som små grisar. Eller hur nu grisar äter. I alla fall smörjer de kråset och sitter i grankvistarna och funderar på livet där emellan.

Att klä fågelmatarstationens stång med grankvistar var det bästa vi kunde hitta på. Dels ser det trevligt ut och dels får småfåglarna vara mer i fred för skator och kråkor än utan grankvistar. Så nu är både jag och fåglarna nöjda.

Alina Devecerski - Flytta På Dig [Lyrics]

Warglycke

Vargen

är kunglig, andlig, stark, vänlig, familjär, social, intelligent.
Balanserar flexibilitet för att skapa harmoni och ordning i livet.
Nya vägar och resor, frihet att flytta sig mellan värdar av insikt och tillgivenhet.
Lär oss förmågan att vara orubbliga och ha familjekänsla.
Personifierar den fria, vilda och otämjda anden.
Vargen guidar oss i att ta hand om våra resurser och balanserar harmoni tillsammans med visdom för att ha kontroll i livet.

Just bara för att jag kan!

Varför håller du på med sånt där hela tiden?

Ja, en del funderar. Varför. Men det är så enkelt. Bara för att jag kan.

Bara för att jag kan.

Värre än så är det inte. Jag har det. Kunskapen. Viljan. Intresset. Glädjen. Lusten. Känslan. Ja, jag har det. Och jag kan. Därför.

Så varför skulle jag inte? Svara på det den som kan. Säg inte att det är förspilld tid. Det är min tid. Och min tid gör jag vad jag vill med. Den är just bara min. Det är mitt liv. Och mitt liv fyller jag med vad jag vill. Och vem jag vill. För även det har "vän av ordningen" åsikter om. Men skit i det. Jag gör som jag vill. Jag gör det jag vill. Jag gör det som jag ska göra i mitt liv. Bry dig inte vad jag gör och gör ditt istället.

Alla har vi våra liv. Alla har vi det vi ska göra i detta liv. Gör då det. Inte hacka och gnälla på andra. Det tar inte ditt lilla liv här på jorden framåt. Inte ett jädra steg framåt kommer du om du ägnar dit åt vad andra gör eller inte gör. Ta tag i ditt liv och lev det. Så lever jag mitt liv.

Börja leva ditt liv. Idag. Nu. Genast. Lägg all kontroll av andra åt sidan, börja se dig själv. Titta dig i spegeln och konfrontera dig själv. Har du inga som helst fel och brister? Bara andra? Titta då i spegeln till du ser dina egna fel och brister. För ingen är felfri. Inte ens du. Inte jag heller. Men jag gör det bästa av situationen. Gör du det?

Det är förresten så jädra löjligt att sitta och kontrollera andra och sedan gnälla och klaga över vad de gör eller inte gör. Så jädra löjligt! Småaktigt. Barnsligt. Inte ens småbarnen är så larviga som den som hela tiden kontrollerar sin nästa och klagar över dennes tillkortakommanden. Egentligen är det ju bara dina egna tillkortakommanden som du gnäller över och projicerar över på andra. Eller hur? Ja, ta dig den där titten i spegeln igen...

se ditt lilla jag. Se hur ful du blir när du gnäller och skvallrar, fantiserar och hittar på om omgivningen. Ful! Bitter! Förgrämd! Vill du se ut så?

Så... starta om ditt liv idag. Börja lev. Sluta lägga dina fel och brister på andra. Ta tag i dem istället. Gör något positivt av livet. Du har inte alltid varit så gnällig och sur, betänk att du föddes positiv och glad. Med livsglädje. Upptäckarlust. Ta tillbaka det... och dela med dig av det istället för skvaller och skitsnack.

Och jag gör det jag ska göra! Just bara för att jag kan.

Det är mitt liv!

En grej med en moj på

Idag uppfann jag "en grej med en moj på".

De orden sa Mor när hon gjorde något som vi barn inte skulle veta så noga om. Hemligheter. Eller när hon inte ville säga på en gång vad det var... eller kanske höll på att uppfinna något nytt kul, som hon inte riktigt visste om det skulle fungera som hon tänkt.

I alla fall... jag gjorde en grej med en moj på och det blev riktigt bra. Riktigt jädra bra. Riktigt. Jädra. Bra.

Just så.

Celebert besök i lördags

 Ja, i lördags hade jag celebert besök. Gäster.

Inte familjen Svan.

Fast de fick jag ju träffa de också. De ville vara med på fotografi... men när de kom närmare hade de ändrat sig och ville bara äta. Jag ville få lite fina fjädrar av dem men de var snåla och tyckte att de behövde dem själva för det går ju mot den kalla årstiden.

Mitt fina besök var andra tvåbeningar. Som inte vände upp rumpan när de åt sin mat.

Klicka på bilderna för större visning.

Oktober marscherar fram

Oktober. Blev lite trist med massa regn och blåst. Grå himmel och lampa på. Men... så är det ju. Varje år.

Förra lördagen blev i alla fall helt underbar vad gäller vädret. Soligt, blå himmel, ljumma vindar... faktiskt. Tog mig ut i skogen. Tillsammans med kameran. Den ständiga följeslagaren.

Nu finns mycket bilder att redigera. För jag tar mig ju en titt på alla, även om det sedan inte behöver göras något särskilt åt dem för att de ska fungera.

Underbara höstlördag

Sicken jädra underbar dag.

Vakna i tid fast inte tidigt som sjutton. Trava iväg ut om förmiddagen, till skogen, med Min Bästa. Solsken och ljumma vindar.

Hem och äta lunch.

Ut igen till skogen och till havet. Hitta skatter. Njuta. Promenera i sakta mak. Andas. Hinna med sig själv.

Hem och laga kvällsmat. Hemgjort "mamma-mos" som Min Bästa också kan, och steka lax, till det sallad och vin. Svinaktigt gott.

Och vilket bra liv jag fått!

Helt lyrisk...

Frostiga relationer

 I morse var det åter igen frost och några minus. Eftersom jag som vanligt är uppe före tuppen... så tog jag med mig kameran ut och tillbringade en kall stund med att fota det frostiga.

 Jag ger inte upp i första taget... tycks plantan säga. Trotsigt försöker den vara grön och skön trots att vintern gör sig påmind.

 De vinbär som inte jag ville ha, för det var så mycket... det har jag sparat till fåglarna... och fåglarna verkar spara bären till Kung Bore.

 Den här var väldigt vacker i sin frostklädnad.

Rosenbusken som växer i häcken har röda bär så här års. Snygg den också.

Klicka på bilderna för större visning!

Peppad!

Gjorde en bild till en person som ville ha lite stöd här i livet. Peppa sig själv, helt enkelt. Personen i fråga sitter där bakom texten och pekar uppfordrande mot sitt numera vuxna jag. "Kom i håg detta nu" Och det lilla fingret pekar... men bakom texten döljer sig även ett stort leende med två små risgrynständer.

Första oktober 2014

Dagen började med frost. Fortsatte med sol och blev en skön dag.

Tog mig en tur ut i skogen. Med min kära kamera.

Den här dagen tror jag att trollen varit i farten. Hittade detta i skogen.

Snyggt.

Trollsilver.