Nollställning - Omstart

Ibland måste man bara nollställa allt. Och sedan starta om. Det gör jag nu. Det har jag gjort många gånger i olika syften. Omstart i livet. Omstart på annan ort. Omstart med andra människor. Omstart med annan kärlek. Man kan starta om så mycket... inte bara en dator. Fast det är väl datorns omstart de flesta tänker på. Fångade i tekniken som vi är.

Denna gång är det nollställning och omstart av... magen. Eller kroppen. Allergier, känsligheter, oregelbundna och konstiga mattider på grund av jobbet, stress och mycket annat tar på. Till sist måste man göra något åt det. Så gör jag just nu. Med kompetent hjälp. För det är inget jag hittat på själv.

Nu går kroppen och magen på diet. Inget gluten, inget mjölkprotein, ingen laktos... nästan inget alls, känns det som. Tidigare har vi ju slutat med kött av alla de slag sedan jag började känna hur det luktade "död" när jag stekte köttet. Sötruttet, och då var inte köttet dåligt. Inte alls. Ändå kände jag den äckliga lukten. Dessutom har jag inte någonsin gillat kött. Vem minns inte köttmiddagar där man som barn satt och tuggade och tuggade och tuggade... och tuggade, på sin envisa köttbit som inte gick att få till annat än en torr boll som varade för evigt. Svårt att svälja blev det också. Och köttet växte dessutom i munnen. Nä, fy!

Nu äter vi bara fisk, av alla djuren. Och fisk var tydligen bra att jag åt! Det jag saknar mest är att få mina äpplen, mina Ingrid Marie-äpplen. Visst, jag ska egentligen inte äta äpplen för jag har ju pollenallergi och reagerar även på äpplen... men, jag älskar ju dessa äpplen. Betalade mina allergiböter för att äta dem den korta tid de fanns att få tag på. Men nu är det slut på att äta äpplen, och mycket annat.

I och med att vi är inne på den veganska matvägen så var det ändå inte så mycket att ändra på, mest att utesluta vissa frukter, vissa grönsaker, sädesslag utom havre, och lite annat smått och gott. Går med listan i hand när vi handlar mat, för att se vad som är ok och inte ok. Och om inte annat så lär vi oss att ha fantasi när vi lagar mat. Det värsta, förutom att jag inte får äta äpplen, är att inte kunna göra en macka som vanligt. Nu är det glutenfritt som måste införskaffas. Jag trodde att det skulle vara torrt och smaklöst men så var inte fallet. Visst, det smakar inte så mycket men å andra sidan kan jag kräma på med de få pålägg som är ok enligt listan jag fick.

Tänkte när jag fick listan på vad som var "tillåtet" att... nu får jag gå hungrig hela tiden... men har inte varit hungrig mer än när jag ska vara det. Och i kroppen har början till ett lugn visat sig. Så detta blir nog bra!

Nu är det... God Jul!

Ja, gott folk... nu är det God Jul!

Så... God Jul på dig då.

Julen hos mig har en fint blå himmel med rosa kanter. Snö i lagom mängd. Stillhet, än så länge... innan alla ska iväg och fira på olika ställen. Ännu är ju bara morgon.

Julen hos mig är kärleksfull. Kära maken och jag har haft sovmorgon, öppnat våra julklappar, tänt fjärde ljuset och bara njutit. Under dagen väntar två julaftonsfiranden. Det ser vi fram emot.

Julmat

Jag hatar majonnäs!

Mitt jultal i år handlar om...

majonnäs.

Jag hatar majonnäs. Fast egentligen ska man väl inte ta sådana ord i sin mun. Som majonnäs... och hatar. För det finns ju det som faktiskt graderas som värre än majonnäs. Eller i alla fall lika illa, som majonnäs. Som hat. Krig. Våld. Lögner. Förtal. Ja... listan kan bli lång.

Mördare, pedofiler, psykopater och allt annat tvåbent som inte kan vara medmänskligt och rart hör också hemma bland... majonnäsen. Mordbrännare i moskéer... till exempel. Och de som krigar för att de tror att deras gud vill ha krig. Den gud vi faktiskt alla lyder under vill inte alls ha krig och elände. Det är ett mänskligt påfund. Vi är födda för kärlek. Inte majonnäs och annat skit.

Jag tror att majonnäs är ett av Satans påfund. Alltså. För hur kan något som luktar så satans illa anses ens vara ätligt? Hur kan folk i tid och otid smörja kråset med den sörjan? Ett stinkande klet som gör folk dåsiga och får dem att tänka sakta. Som dessutom gör att gallan ställer sig på tvären och ropar högt på hjälp av sjukvården. Nej, det kan inte vara av godo att ens tänka på majonnäs. Så...

varför ha det i så många recept?

Jag ville ha ett recept på rödbetssallad, till jul. Ätlig rödbetssallad. Som jag kunde äta utan att spy och åka ambulans till närmsta sjukhus. För ingen vill ju fira jul på sjukhus. Mer än kanske de som verkligen är sjuka och vill bli bättre i kropp och själ. Fast säkerligen vill även de vara hemma i sin familjs famn. Jaja...

Att ens tänka på att köpa rödbetssallad är inte att.… tänka på. Nej. Så jag googlade. Hittade mest skitrecept. Nej. Inget recept innehåller skit, på riktigt. Däremot majonnäs. Och det var ju för mig liktydigt med skit och annat skit. Läs ovan.

Frågade på Facebook. Mja, några hade bra förslag och en tyckte att jag skulle... googla. Jag som inte ens visste vad en rödbetssallad skulle innehålla mer än den förhatliga majonnäsen... och rödbetor. De recept jag hittade när jag googlade innehöll lite av varje och var olika. Så vad ska vara till en riktigt rödbetssallad? Till sist kom min veganska vän till min räddning.

Sojamajonnäs.

Fast där kom det hatade ordet igen. Dock inte stanken från majonnäsen. Inte den underliga färgen heller. För jag hittade en sida med veganska recept när jag... googlade på... soja-majonnäs. Jag tackar min veganska vän, och internetsidan, för massor av goda recept som ger... ä t b a r mat. *jublar*

Så till affären. Skulle de ha sojamjölken jag behövde? Japp. Det andra fanns också. Hem och laga till... rödbetssallad. Funkade riktigt bra. Men jag var misstänksam upp över hjässan... över den där majonnäsen. Skulle den stinka så jag mådde illa? Skulle den smaka lika illa som vanlig jädra majonnäs? Nej, är svaret på frågorna.

Nu... med facit i hand.… så blev det en riktigt jädra god rödbetssallad. Och legymsallad. För jag som hatade legymsallad förr... gjorde en riktigt god sådan. Med soja-majonnäs. Så jädrar i min lilla majonnäs-sallad vad bra det blev.

Bara det att jag skulle behöva döpa om soja-majonnäsen till ett finare namn. Går inte att gå runt och tala som om jag talade om den Lede och världskrig... eller en psykopat och våldsman.

Så...

fram för ett finare namn till kletet man har i olika kletiga sallader. Och fram för mer veganmat till folket. Då sluppe vi nog mordbrännare och våldsverkare. För ingen kan må bra av ägg med kletig majonnäs på... som stinker som något från helvetet.

Jag har talat! Lev väl, folket!

(Utdrag från min blogg december 2015)

Idag äter jag inget med soja, tyvärr har jag blivit allergisk mot det. Och bilden visar inte människomat, det är hundmat som storvovven Kolja serverades på den tiden han levde. Vi äter inte hundmat, inte kattmat heller... vi äter god och näringsrik människomat som lagats med kärlek. 

Gott Nytt År!

Nyårsafton 2016. Sovmorgon. Finfrukost. Åkte till Alderskär och hade kameror med. En fin och lugn stund med vågor och skog, strand och himmel. 

Lagat god nyårsmiddag. Krämig potatisgratäng med en gnutta vitlök i... så där så det bara anas som en underbar extra guldkant, sparris, finaste möraste oxfilén som gick att uppbringa. Gott ekologiskt vargvin till. Senare i kväll mer gott, bär av olika slag. Fika. Nyårsskålen inte att förglömma. 

Löftena har vi givit varandra. Lämnade av det gamla år 2016 vid havet, så nu är vi rena och inväntar det nya året 2017... som ska bli ännu bättre än det goda 2016. Så...

Gott slut på år 2016 och 

Gott Nytt År 

tillönskas er alla!

Jag haver syndat!

Ska man synda ska man göra det på rätt sätt, då kan man gärna välja kostsamma synder.

Fast... vad är synd... egentligen?

Synd är inte att unna sig det man är värd. Inte så länge det inte utnyttjar någon annan. Synd är inte att göra sitt liv så bekvämt som möjligt, så länge det inte är på någon annans bekostnad. Synd är inte att jag anser mig precis lika bra som alla andra människor, för vi har alla ett värde... även om många sätter olika värde-etiketter på sin omgivning och behandlar människor illa. Synd är heller inte att älska en annan människa. Synd är istället att missunna sin medmänniska den kärlek den har sin fulla rätt till. Det... är en stor synd.

Synd är att hata och förtala, missbruka och utnyttja. Synd är att vara dumsnål och inte unna sina medmänniskor att vara lyckliga och få leva sina liv som det är meningen.

Jag lever nu med min tvillingsjäl. Det sägs vara synd. Finns ingen synd alls i detta. Bara kärlek. Kärlek som var menad redan sedan länge, länge... Vi missunnas vår kärlek av många. Det är synd. En stor synd. Jag har inte syndat. Den jag lever med har inte syndat. Många, många runt oss har syndat... i den mening att de missunnat oss, försökt förstöra för oss och inte unnar oss vår lycka. Det är synd. Synd är inte att leva ett bra och kärleksfullt liv.

Sprid ut ditt glitter till världen och det kommer tillbaka tusenfalt!

*strör ut glitter och utgår från att jag får massor tillbaka*

Glittret är din kärlek till allt och alla. Kärleken innebär att respektera även den man inte har "kemi" med. Faktiskt! Man behöver inte hata och vara förgrämd. Det räcker med att vara neutral när man inte har kemin med någon annan. Så enkelt!

Glittra på!...


hälsar jag... som är värd både kärlek och respekt.

Ta nu inte rubriken så allvarligt. Jag är en vänlig själ som lever i kärlek.

Tredje advent

Det tredje ljuset brinner. Det går mot jul. Den snö som tidigare föll är borta och ingen ny julesnö har anlänt än. Dock hinns snö med för än är det inte jul. Faktiskt.

Tredje advent firades med att bonusbarn och bonusbarnbarn hälsade på. Riktigt trevligt och gemytligt. En julmarknad betades av och där fann vi finfina värmealstrande vantar till frusna fingrar och en stor metallstjärna att pryda hemmet med. Söndagskvällen avslutades med healingbehandling. Också det trevligt och gemytligt.

Mugg... då!

En stor mugg kan vara bra. Blå med stjärnhimmel. Drömfångare, som blir en uggla. Stjärnor även på insida. Indiska. Den bästa affären. 

Grattis bloggen - 2 år idag!

Grattis bloggen... 

idag fyller du två år. Still going strong. 

Det firar vi med en vegansk morotskaka. Underbart god och lätt att göra. Den står i ugnen just nu. Ätbar senare i eftermiddag. Mums!

Födelsedagar på M/S Medvind

Lördagskvällen spenderade vi ombord på M/S Medvind.

Vi firade våra födelsedagar med en båttur, god mat och musik. Buffé med fisk i olika format och smaker. Ja, lite kött för den som absolut måste ha då.

Blev en riktigt trevlig tur över småguppigt vatten. Fast ombord märktes knappast guppen. Lagom med folk ombord. Trodde det skulle vara fullsmockat en lördagskväll i juni... men så var det inte. Fanns lite svängrum.

De gråa molnen hade hängt sig fast på himlen, denna lördag. Så också på väg till Sundsvall. Men... när vi stigit ombord på Medvind ändrade det sig. Fram kom en sol. Sken rart in över oss och över vattnet. Precis som vi bett om. Inte en droppe regn föll. Som vanligt fick vi vår önskan uppfylld. För visst... vi har tumme med vädergudarna. Bara att lägga in en beställning... så effektuerar de. Fast... jag har bett om åska några gånger... men då kom de av sig. Jo, det åskade ju på andra ställen. Kanske för att dessa ställen behöver blixtar och dunder... och rensning i energierna. Så är det.

I alla fall... en mysig fin kväll med min kära. Just för att det är vi värda. Och mer därtill.


Och den stora båt vi såg på färden runt med Medvind... den anlade just kaj i vår hemstad. Mitt framför ögonen på oss där vi satt på vårt kontor. Mysigt.

Bilden: Samsung Galaxy A7 gold, i väntan på att få borda båten.

Pannkaka! Nu!

Bonusmorfar steker goda pannkakor. Bonusbarnbarnet står bredvid och instruerar hur man gör, övervakar och kommenterar. Väntar ivrigt. Pannkaka är gott. Blir det inte klart snart?

Månaderna går...

Ja, även om jag inte skriver här så går tiden. Maj har gått ur rullorna och juni har anlänt med stora kliv. Grönt och fint har det blivit... det har liksom bara exploderat av ljuvlighet.

Termometern har inte heller visat så snåla grader längre. Visst, en del surdagar har det varit... men det är normalt. Flera perioder med fin värme har vi faktiskt fått.

Här har vi firat våra födelsedagar. Firade tillsammans. Snart ska vi lösa in en av våra presenter - en båtresa med god mat och underhållning. Tidigare i maj var vi på en weekendresa, bara sambon och jag. Roade oss, åt gott och ägnade oss åt varandra. Snart blir en resa till. Långhelg med nationaldag gör detta möjligt.

Kameran har äntligen fått börja arbeta. Just nu ligger dennes batteri på laddning så bilder blir det en annan dag. Men jag vet ju att där finns gobitar av bland annat söta barnbarnet Josef och familjen Trana... och lite till. 

Renoveringen av ytskikt i vår bostad pågår och blir så bra. Passar på att delvis inreda med Feng Shui när vi ändå håller på. Kärleksfullt och lyxigt. När de påbörjade projekten är klara gör vi sommaruppehåll och startar troligen med köket i höst när regnet piskar på rutorna. Så blir köket en julklapp, som heter duga. Kvar är då tapeter i vardagsrummet och fundera hur vi vill ha det i vårt jättestora ljusa badrum... men då talar jag år 2017.

Ja, jag är nöjd med livet. Jag är nöjd med vår bostad. Jag är nöjd med vår nya bostadsort. Jag är nöjd med mitt förhållande. Eller nöjd... låter futtigt. Jag är mer än nöjd. Vi har varandra och vi har allt vi kan önska oss och lite till. Kärlek och god mat är väl inte att förakta och har man sedan ett gott tak över huvudet så...

jag myser och flinar...

vi myser och flinar. Spinner som katter.

Grattis min älskling!

Idag fyller min älskling år. 

Grattis!

I lördags firade vi gemensam födelsedag, eftersom vi var mitt i flyttning när jag fyllde år. Trivsamt och mumsigt. Alla samlades och åt och drack gott. Trevligt!

GLAD PÅSK!

Glad Påsk på er alla kärringar och gubbar!

Jamen... jag säger väl samma som lilla Josef... Glad Påsk på er!

Har ni dragit till Blåkulla nu då?
Jag stannar hemma. Brukar inte åka på sådana obskyra utfärder på enbart en kvast. Känns lite för "svensson" för mig. Jamen... en illa åtgången kvast. Vad är det att börja med. Inte för mig. Jag ligger hemma i soffan och spanar mot himlen och småflinar när ni får motorstopp och kraschlandar. Flinar... för att ni tror att ni kan flyga på en kvast. Inte ens minsta barn får ju för sig att det går att flyga med kvastar. Varför tror då vuxna att det fungerar. Väx upp!

Sen talas det om påskharen... och att den värper ägg med godis i. Vem sjutton tror att harar värper ägg? Till och med minsta småbarn vet ju det också. Att hönsen värper ägg. Inte hararna. Hararna är i skogen och tar hand om sitt liv. De vill nog inte förknippas med stolliga människor som säger att de värper ägg. Månne sitter de i skogen och ruskar på huvvet åt människorna och deras tokigheter.

Själv tar jag en dyr god chokladbit omsänder. Tar mig något fint att dricka. Äter påskmiddag med Josef, och släkten runt det jättestora nyinköpta matbordet där alla ryms. Beundrar jättevasen som är full med doftande påskblomster. Myser i det vackra vädret. Tar det lugnt. Firar. Precis så som man ska göra. Varierar med att kuta runt efter lillebarnet som nu tar sina första steg här i livet. Mycket att upptäcka.

Jamen... alltså... hörni... släpp taget om kvasten och fira påsken nu. Glad Påsk, på er!

En "Ding Ding Värld" - 2

Bor syrier i öknen och lever stenåldersliv?

Ja, det finns ju en hel del människor som faktiskt tror att människor från andra länder lever något intelligensbefriat stenåldersliv. Hur fel har inte dessa människor som går i den tron. Kanske dags att resa och uppleva... Eller att faktiskt prata med de som kommit hit från andra länder. Att tala med främmande folk är inte alls farligt. Det värsta som kan ske är nog att de inte svarar. Och hur farligt är det. Troligen så svarar de och blir glada över att någon bryr sig.

Och till alla som gått på tidernas blåsning... och bara sväljer!

Jag förstår inte hur man i Sverige kan gå till affären och köpa gammalt fulvatten som lagrats länge och som innehåller mer skit än kranvattnet. Tungt är det också att släpa på. Massa plast blir det som avfall med alla flaskor. Här i vårt land har vi bra vatten i kranen. Vatten som vi alla får betala för, i vissa fall ingår det som en del av hyran och de som bor i hus betalar det på faktura. Varför ska vi då gå och handla smutsvatten på plastflaska och släpa och slita för att få hem det? Nej, ta ditt förnuft till fånga. Drick kranvatten. Det går ju att kyla och smaksätta om du vill. Även att kolsyra.

En fullfjädrad hälsning

Här om dagen skulle bullbaket äntligen ske. Renskrubbade tomma bänkar och glänsande rent kök i övrigt.

Satte degen. Lät den jäsa. Tog fram tillbehören till bullbakningen, som kanel, kardemumma och socker... under tiden. Fortfarande bara renskrubbade tomma bänkar. Tog fram kaveln och bakdukarna. Fortfarande bara renskrubbade bänkar. Tog fram alla plåtarna ur nedre ugnen. Inget konstigt med dem. Började fylla den första plåten med bullformar. Ställde den plåten åt sidan. Tog nästa...

då ser jag att det sticker fram en fjäder mellan de plåtar som står kvar på varandra i väntan på att fyllas med bullformar. Fjädern fanns definitivt inte på bänken innan. Inte fanns den med när jag tog fram plåtarna heller... för som den stack ut mellan dem så borde jag lätt ha sett det. Men där fanns inget. Då. Och i ugnen har jag absolut inte fjädrar. Där finns bara plåtarna. 

Det var en väldigt vacker fjäder... betydligt bättre än vad mobilbilden visar.

Heta grejor

Rätt som det är händer det.

Botaniserar så gott som alltid i veg-hyllorna på mataffären.

Inte så lätt faktiskt. En sak här och en sak där, i affären. Trodde att man kunde samla ihop allt på ett ställe... men icke. Får leta bland glutenfritt, vegetariskt och faktiskt bland vanliga varor också. Läsa innehållsförteckningar. Rådfråga de som är veganer redan och har lite mer koll än vad jag har.

Här om helgen hittade vi thai-mat i frysen på en affär i en annan stad. Mat med grönsaker, ris och sås. Thai. En av förpackningarna var i en vegetarisk variant. Oftast stoppar de ju i hönskött i maten... de goda thailändarna. Men den här var utan.

Köpte. Promenerade hem. Värmde. Åt.

Gott.

Smakade mer. Den här ska inhandlas fler av och gömmas i frysen för dagar då det inte finns tid, eller ork, att laga mat. Enkelt att laga till. Det som gjorde smaken, enligt mig, är kaffirlimebladen som ingår i kryddningen.

Jodå. lite het var den... men inte värre än att det går att äta... igen... och igen. Fast den verkligt känslige ska nog låta bli.

Hallon och hallon och hallon...

Så mycket hallon. Massor. Stora feta fina.

En del ligger frysta. Andra är kokta till hallonsylt. God hemgjord hallonsylt. Fint att hitta i matkällaren. Annat än köpesylten som är utblandad med än det ena och än det andra.

Går finfint att mata lillprinsen Josef med. Utan konstiga tillsatser, som en liten prins inte ska ha.

Bara idag drog vi ihop 4 kilo. På en kort stund. I solskenet. Med alldeles tyst och stilla runt öronen. Så skönt. Fikakorgen med. Fin sittplats. Trollsländor. En och annan fjäril. Och en liten fågel som tutade försynt.

Tidigare har vi också plockat hallon. Mycket. Så nu finns det att gotta sig med i vinter... och tänka tillbaka på den goa varma sommaren och dess ljuvligheter.

Växtvärk

Ja, det kan man säga att rabarbern lider av. Eller lider... det tror jag inte. Den växer av fröjd och glädje. Och för att den kan!

Den växer. Och den växer. Och växer. Och växer lite till. Omkretsen är imponerande. Har inte mätt den men jag räcker inte till runt den och inte över den.

Äter gott av rabarbern. Gömmer i frysen till kalla dagar. För att äta gott då med. Gott är gott. Och denna rabarber är mild och god, inte sur och syrlig och bitsk. Nej, god och glad vill den fröjda gommen på oss som har förmånen att få smaka av den.

För ett barn skulle bladen räcka till som paraply en regnig dag. Eller som solparasoll en fin och solig dag.

Jag hatar majonnäs!

Mitt jultal i år handlar om...

majonnäs.

Jag hatar majonnäs. Fast egentligen ska man väl inte ta sådana ord i sin mun. Som majonnäs... och hatar. För det finns ju det som faktiskt graderas som värre än majonnäs. Eller i alla fall lika illa, som majonnäs. Som hat. Krig. Våld. Lögner. Förtal. Ja... listan kan bli lång.

Mördare, pedofiler, psykopater och allt annat tvåbent som inte kan vara medmänskligt och rart hör också hemma bland... majonnäsen. Mordbrännare i moskéer... till exempel. Och de som krigar för att de tror att deras gud vill ha krig. Den gud vi faktiskt alla lyder under vill inte alls ha krig och elände. Det är ett mänskligt påfund. Vi är födda för kärlek. Inte majonnäs och annat skit.

Jag tror att majonnäs är ett av Satans påfund. Alltså.

För hur kan något som luktar så satans illa anses ens vara ätligt? Hur kan folk i tid och otid smörja kråset med den sörjan? Ett stinkande klet som gör folk dåsiga och får dem att tänka sakta. Som dessutom gör att gallan ställer sig på tvären och ropar högt på hjälp av sjukvården. Nej, det kan inte vara av godo att ens tänka på majonnäs. Så...

varför ha det i så många recept?

Jag ville ha ett recept på rödbetssallad, till jul. Ätlig rödbetssallad. Som jag kunde äta utan att spy och åka ambulans till närmsta sjukhus. För ingen vill ju fira jul på sjukhus. Mer än kanske de som verkligen är sjuka och vill bli bättre i kropp och själ. Fast säkerligen vill även de vara hemma i sin familjs famn. Jaja...

Att ens tänka på att köpa rödbetssallad är inte att... tänka på. Nej. Så jag googlade. Hittade mest skitrecept. Nej. Inget recept innehåller skit, på riktigt. Däremot majonnäs. Och det var ju för mig liktydigt med skit och annat skit. Läs ovan.

Frågade på Facebook. Mja, några hade bra förslag och en tyckte att jag skulle... googla. Jag som inte ens visste vad en rödbetssallad skulle innehålla mer än den förhatliga majonnäsen... och rödbetor. De recept jag hittade när jag googlade innehöll lite av varje och var olika. Så vad ska vara till en riktigt rödbetssallad? Till sist kom min veganska vän till min räddning.

Sojamajonnäs.

Fast där kom det hatade ordet igen. Dock inte stanken från majonnäsen. Inte den underliga färgen heller. För jag hittade en sida med veganska recept när jag... googlade på... soja-majonnäs. Jag tackar min veganska vän, och internetsidan, för massor av goda recept som ger... ä t b a r mat. *jublar*

Så till affären. Skulle de ha sojamjölken jag behövde? Japp. Det andra fanns också. Hem och laga till... rödbetssallad. Funkade riktigt bra. Men jag var misstänksam upp över hjässan... över den där majonnäsen. Skulle den stinka så jag mådde illa? Skulle den smaka lika illa som vanlig jädra majonnäs? Nej, är svaret på frågorna.

Nu... med facit i hand... så blev det en riktigt jädra god rödbetssallad. Och legymsallad. För jag som hatade legymsallad förr... gjorde en riktigt god sådan. Med soja-majonnäs. Så jädrar i min lilla majonnäs-sallad vad bra det blev.

Bara det att jag skulle behöva döpa om soja-majonnäsen till ett finare namn. Går inte att gå runt och tala som om jag talade om den Lede och världskrig... eller en psykopat och våldsman.

Så...

fram för ett finare namn till kletet man har i olika kletiga sallader. Och fram för mer veganmat till folket. Då sluppe vi nog mordbrännare och våldsverkare. För ingen kan må bra av ägg med kletig majonnäs på... som stinker som något från helvetet.

Jag har talat!

Lev väl, folket!


Och min bild har inget med jultalet att göra. Egentligen. Det är bara en lång bro i juletids skymning. För den vetgirige kan jag berätta att det är Högakusten-bron. Och jag satt i en bil. Som passagerare. Annars kan jag inte hantera en tung proffskamera.

En av alla - 21 - Om våld i en nära relation - Det rättar till sig!

Under tiden med Han blev jag mer och mer allergisk mot precis allt. Det var inte mycket jag kunde äta utan att bli mer eller mindre dålig. Det gick till och med så långt att jag fick ha akutmedicin hemma och lova att alltid ta med den dit jag åkte.

Och flera gånger har jag fått lov att ta akutmedicinen. Allt för många gånger. Läkarna tyckte att jag åkte in för många gånger för grava besvär med allergi... de var till och med rädda att något dåligt skulle hända. Man kan nämligen snabbt tappa medvetandet, få allergisk chock. Några gånger har det varit jädrigt nära...

Enligt expertisen så har min kropp protesterat vilt mot det förhållande jag var i... med våld och psykisk press. Kroppen protesterade så till den milda grad att jag kunde ha tappat livet på kuppen. Inte bara genom vad Han gjorde. Bara genom att äta. Lägg då till det vad Han sysslade med i fråga om misshandel på alla de sätt som går att uppbringa. Undra på att kroppen sa ifrån på skarpen.

Nu... kan jag äta lite helt vanlig fisk igen. Det som kroppen protesterade vansinnigt mot. Jag kan också äta äpplen. Däremot går inte vitt bröd bra, inte heller ägg och äggrelaterade produkter. Det har jag varit allergisk mot så länge jag har levt. Det får jag nog leva med.

Men... jag är så glad att mitt liv nu är så lugnt att kroppen helar sig själv. Och tillsammans med healing så gör jag stora framsteg på den fronten. Nu med ett lugnt liv med det innehåll jag vill ha så fungerar det mesta...

kvar finns som sagt höns- och äggallergin. Samt överkänslighet mot vitt mjöl.

Och alla ärren som förhållandet med Han tillfogade mig!

All skräck som jag fortfarande får leva med. Den önskar jag att Han skulle kunna få tillbaka och leva i själv. Att Han skulle få alla ärr Han tillfogat mig. Alla skador som jag inte vet om de kommer att läkas... eller om jag får leva med det resten av livet. Jag har inte bett om att få de skador som Han åsamkat mig. Inte en enda skada ville jag ha. Jag trodde att Han var den snälla rara person som Han var från början... men det var fel. Han var en hemsk person som bara utnyttjar och manipulerar. Ljuger och slingrar sig. Beskyller andra för de fel Han själv begår. Han är ju närmast Gud och felfri... gubevars.

Fast jag vet hur Han är. Definitivt inte felfri.

Nu kan väl ingen anses vara felfri... men tala inte om grader i felfrihet med mig. Jag har levt med Djävulen.

I alla fall... nu äter jag fisk. Jag är så glad över det. Jag älskar fisk. Och idag blev det torsk med varm sallad. Tillsammans med Qinoa. Underbart gott. Avnjöts tillsammans med Min Bästa under lugna former till fin musik, tända ljus och rosor på bordet.